Lägesrappoart: Prefab-standardiseringen

Inom den europeiska CEN-standardiseringen är läget fortfarande låst vad gäller möjligheterna att på byggområdet publicera harmoniserade produktstandarder som är nya eller har reviderats. Förhoppningsvis blir möjligheterna bättre med en ny Byggproduktförordning (CPR), som är under revidering och efter den pågående utredningen ”CPR Acquis” som leds av EU-kommissionen. 

Inom SIS/TK191 kommittéarbetet i början av året mynnat ut i följande resultat:

• SS 137005:2023 ’Tillämpning av SS-EN 13369:2018 i Sverige’
  Denna svenska standard har uppdaterats med referenser till nya SS 137003 ’Användning av SS-EN 206:2013+A2:2021 i Sverige’, vilket innebär att svenska prefab-tillverkare på ett tydligt får samma förutsättningar som fabriksbetongtillverkare vad gäller t.ex utnyttjande av alternativa bindemedel. Under en period har detta fått lösas med särskilda ”övergångsregler”, förankrade hos certifieringsorgan och Swedac.  
• En ny standard, SS-EN 13155:2021 (Lyftkranar – Säkerhet – Lösa lyftredskap), har publicerats. Denna standard omfattar numera även ingjutningsgods för lyfthantering av betongelement. Med anledning av denna publicering har det svenska förordet till den tekniska rapporten SIS-CEN/TR 15728:2017 (Förtillverkade betongprodukter – Förankringar för lyft och hantering) uppdaterats och beskriver numera den nya standardens och lyftrapportens enskilda användning samt koppling till varandra. Lyftrapporten i sin senaste version finns att ladda hem gratis (som fleranvändarlicens) på Svensk Betongs medlemssidor.

För eventuella frågor, vänligen kontakta Markus Peterson, Svensk Betong.

- Det händer väldigt mycket inom samhällsbyggnadssektorn just nu vilket gör det svårt för många att hålla sig uppdaterad om den intensiva hållbarhetsutvecklingen som sker i betongbranschen. För att öka kunskapsspridningen om betong och hur viktigt materialet är för vår samhällsutveckling och klimatomställning har vi skapat en naturlig hemvist med de senaste nyheterna och reportagen om det som händer i betongbranschen, säger Mattias Borrelid, Kommunikationsansvarig på Svensk Betong.

Forum Betong samlar nyheter, reportage, tekniska artiklar om betong- och byggbranschen.

Den nya sajten riktar sig specifikt till personer inom samhällsbyggnadssektorn med särskilt fokus på offentliga beställare, politiker och politiska tjänstemän men även privata beställare och aktörer inom infrastruktur, bygg- och bostadsutveckling samt arkitekter som är i behov av information kring viktiga frågor som rör betong. Sajten riktar sig även till regering och riksdag.

- På Forum Betong kan vi gå på djupet och visa hur viktigt det är att välja rätt byggmaterial på rätt plats för att minska klimatutsläppen. Redan idag är det möjligt att halvera klimatpåverkan från byggande med betong. Genom Forum Betong kan vi även nyansera bilden och påvisa vikten av att politiker inte ska styra val av byggmaterial.

Fler karameller i godispåsen

I slutet av februari lanserar Forum Betong en podd som komplement till det skrivna materialet. I podden kommer lyssnarna få ta del av expertkommentarer och analyser om aktuella ämnen.

- Vi jobbar kontinuerligt med att utveckla nyhetssajten för att öka läsupplevelsen. Som ett komplement till det skrivna ordet lanserar vi därför en podd. Men det kommer inte att stanna där, vi har fler karameller i godispåsen.

Om Forum Betong

Forum Betong är ett initiativ av branschorganisationen Svensk Betong. Svensk Betongs medlemsföretag finns över hela Sverige och bidrar till sysselsättning och samhällsutveckling på många orter i landet. Totalt omsätter betong- och cementindustrin cirka 30 mdkr per år och sysselsätter nästan 9 000 personer.

Läs www.forumbetong.se här.

Nu står det klart att forskningsprojektet BETCRETE fortsätter i ytterligare två år. Budgeten är på 44 MSEK, varav cirka 40 procent finansieras genom bidrag från Vinnova. Projektet samlar aktörer från hela värdekedjan som tillsammans ska främja implementeringen av cement- och betongbranschernas färdplaner för klimatneutralt byggande.

2023 inleds den tredje fasen i BETCRETE som har blivit en viktig, tvärsektoriell plattform för utveckling av innovativa lösningar ur ett systemperspektiv. Målet med BETCRETE 3.0 är att ta flera nya steg på vägen mot klimatneutral cement och betong. 24 aktörer deltar i projektet som koordineras av RISE.

– Genom BETCRETE 3.0 vill vi visa på behov, hinder och möjligheter för klimatförbättrad betong. Den reviderade betongstandarden SS 137003 och Svensk Betongs Vägledning för klimatförbättrad betong (utgåva 2) öppnar för större användning av nya bindemedel. Men det behövs ökad kunskap och goda exempel för att överbrygga den osäkerhet som till viss del fortfarande finns hos beställare, konstruktörer och entreprenörer, säger Katarina Malaga, professor inom hållbart byggande, forsknings- och affärsutvecklare på RISE samt koordinator för BETCRETE 3.0.

Utveckling av alternativa bindemedel

Testning och validering i olika demonstrationsprojekt kommer att ligga till grund för goda exempel och kunskapshöjande insatser. BETCRETE 3.0 ska utveckla alternativa bindemedel och materialflöden som minskar CO2-utsläppen från cement och betong. Fler alternativa bindemedel ger även ökad resiliens mot nationella marknadsförändringar och geopolitiska händelser.

– Vi kommer att testa nya betongrecept med tänkbara bindemedel såsom vulkaniska askor, leror samt olika typer av avfall både i labb och i fält. Parallellt tar vi fram underlag för nya standarder till dessa material, säger Katarina Malaga.

Undersöker KPI:er och karbonatisering

Projektet kommer även att samla in KPI:er för att öka transparensen och trovärdigheten hos cement- och betongproducenter samt entreprenörer. Relevanta nyckeltal och statistik behövs för att kunna mäta, följa upp och styra mot klimatförbättrad betong. Vidare undersöks karbonatisering i betongkonstruktioner, betongavfall och askor. Syftet är att främja produktutveckling, ökad cirkularitet samt ta fram riktlinjer för hur karbonatisering av betong ska beräknas i livscykelanalyser och klimatdeklarationer.

– Samarbete i hela värdekedjan bidrar till ökad förståelse för färdplansarbetet och fortsatt utveckling av klimatförbättrad betong, avslutar Katarina Malaga.

Mål i betongbranschens färdplan

2023: Det ska vara möjligt att nå en halverad klimatpåverkan för betong till husbyggnation
2030: Det ska finnas klimatneutral betong på marknaden
2045: All betong i Sverige ska vara klimatneutral

Om BETCRETE

BETCRETE 3.0 drivs av ett projektkonsortium med 24 parter: RISE, Chalmers, IVL, Cementa, Schwenk, Swecem, Boliden, RagnSells, WSP, NCC, Peab, Skanska, Betongindustri, Swerock, Strängbetong, Thomas Concrete Group, LKAB Berg & Betong, LKAB Minerals, Älvstranden Utveckling, Framtiden, Sydvatten, Trafikverket, Svensk Betong och Essato.

”Vi stod inför en allvarlig cementkris som skulle drabbat alla som jobbar i betongbranschen. Krisen skulle även strypt den svenska samhällsekonomin för utan cement och betong stannar bostads- och infrastrukturbyggandet i landet. Mark- och miljödomstolens beslut att godkänna Cementas ansökan om ett fyraårigt tillstånd att bryta kalksten i Slite på Gotland är positivt för landet," säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

”För att vi inte ska stå inför en ny cementkris om fyra år behöver politiken långsiktigt säkerställa kritisk råvaruförsörjning av cement så att vi kan producera betong för att kunna fortsätta utveckla Sverige för en växande befolkning, möjliggöra klimatomställningen och inte minst för att säkerställa vårt svenska samhällsskydd i en otrygg omvärld.”

Idag används runt 2,9 miljoner ton cement i Sverige varje år. Bara i Slite produceras upp emot 75 procent av denna cement.

”Det är inte möjligt att på kort tid ställa om till import av cement för att kunna täcka produktionsbortfallet från Slite. Tillgången på cement i vårt närområde är starkt begränsad. Risken är då att vi tvingas handla från auktoritära länder som Kina och Turkiet. Det är helt fel väg att gå,” säger Malin Löfsjögård.

Enlig branschorganisationen Byggföretagen skulle ett stopp för kalkbrytningen i Slite resulterat i 160 000 förlorade jobb under 2023 med ett samlat produktionsbortfall på närmare 140 miljarder kronor - motsvarande 2,6 procent av BNP.

Sammanfattning

Den 6 juli 2021 briserade cementkrisen då Mark- och miljööverdomstolen meddelade att de avvisade Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i Slite på Gotland. Det akuta läget undanröjdes temporärt av en tillfällig lagstiftning som gav Cementa ett förlängt tillstånd till årsskiftet 2022/2023. Nu har Mark- och miljödomstolen meddelat att man godkänner Cementas nya ansökan om att få fortsätta bryta kalksten i Slite på Gotland i ytterligare fyra år.