Sedan 3-4 år tillbaka har fabriksbetongtillverkare i Europa fått möjlighet att gå över till senaste betongstandarden EN 206 och dess nationella tillämpningsdokument. Som rapporterats tidigare har detta dock inte varit möjligt för den europeiska prefabindustrin eftersom framförallt de harmoniserade produktstandarderna inom prefab inte har reviderats färdigt, vilket till stor del beror på flera olösta problemställningar mellan CEN och EU-kommissionen. 

Sedan i höstas har nu den ansvariga europeiska standardiseringskommittén på prefabområdet CEN/TC229 Precast concrete products hittat en lösning vilket innebär att varje land nu får möjlighet att gå över till EN 206 genom att skriva ett nationellt förord till huvudstandarden på prefabområdet EN 13369 ”Common Rules”. Den svenska standardiseringskommittén SIS/TK191 Förtillverkade betongprodukter beslutade på sitt senaste möte att utnyttja denna möjlighet vilket gör Sverige till ett av de första länderna i EU att genomföra en sådan övergång. Planen är att det ska bli möjligt att gå över till senaste SS-EN 206 med dess svenska tillämpningsstandard SS 137003 fr.o.m kommande årsskifte 2018/19 och krav på att ha gått över ett år senare. Planen är väl förankrad hos Nordcert som är ensamt certifieringsorgan på prefabområdet i Sverige. Till årsskiftet räknar SIS med att senaste EN 13369 är färdigöversatt och publicerad på svenska och dess svenska tillämpningsstandard SS 137005 (som varit ute på remiss i somras) är publicerad.

Fördelarna är många med en övergång till senaste EN 206. T.ex möjliggörs utnyttjande av styrdiagram för rationell produktionsstyrning, användning av ökade andelar återvunnen betong och inte minst övergång till samma beständighetsregler som för fabriksbetong vilket i sig t.ex innebär att det nya konceptet för bindemedelskombinationer EPCC kan utnyttjas vilket ger fördelar då tillsatsmaterial tillsätts i betongfabriken.

För frågor, vänligen kontakta Svensk Betongs standardiseringsexpert Markus Peterson, markus.peterson@svenskbetong.se

Det finns en ny strålskyddslag, ny förordning och nya föreskrifter som gäller i Sverige sedan i somras. Dessa baseras på ett EU-direktiv och anger bl.a referensnivå för gammastrålning från byggnadsmaterial. Dock ställs ännu inte några krav på att leverantörer av byggnadsmaterial skall mäta och deklarera värden eftersom det ”europeiska paketet” med en standardiserad mätmetod (EN-standard) samt krav på att värden inkluderas i prestandadeklaration och CE-märkning ej är klart ännu. Strålning omfattas därför ännu inte heller av certifieringsreglerna. Vi befinner oss med andra ord i en form av mellanperiod som kan pågå något år. 
 
I de nya föreskrifterna (SSMFS 2018:4, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnadsmaterial) beskrivs hur man beräknar aktivitetsindex med utgångspunkt från aktivitetskoncentrationer (14 § och 15 § samt bilaga). I föreskrifterna står det även i 16 § att den som i en byggnad ska använda ett byggnadsmaterial med aktivitetsindex som överstiger 1, ska planera användningen så att referensnivån (se nedan) inte riskerar att överskridas.
 
Det står i nya strålskyddsförordningen (2018:506, 6 kap. 6 §) att om byggnadsmaterialet ska användas i en byggnad ska den som tillhandahåller ett byggnadsmaterial skaffa sig kunskap om aktivitetskoncentrationer och aktivitetsindex för de radionuklider som materialet innehåller. I förordningen står även att referensnivån för byggnadsmaterial är 1 millisievert årlig effektiv dos till personer som vistas i byggnaden (3 kap. 7 §).
 
Sammanfattningsvis kan man säga att även om det idag inte ställs krav på att mäta och deklarera värden på strålning är det ingenting som talar emot att både betong- och bergmaterialindustri arbetar för att skaffa sig god kunskap om hur mycket materialet strålar för att på så sätt vara väl förberedda när krav på mätning och deklaration gäller skarpt.
 
Idag finns det flera mätmetoder på marknaden och i många fall utför ballastleverantören mätningar och uppger värden utan att obligatoriska krav finns på att det ska göras. Värt att nämnas är också att det finns planer från SIS på att ta fram en svensk standard för en mätmetod som är tänkt att användas i produktionsstyrning för både ballast och betongleverantörer, dvs som ett komplement till kommande europeiska mätmetod med koppling till prestandadeklaration.
 
Svensk Betong bevakar sedan länge detta område tillsammans med Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) och har tidigare tagit fram gemensamma rekommendationer kring hur aktivitetskoncentrationer och aktivitetsindex bör bestämmas och tillämpas. På senare år har det hållits gemensamma möten med inbjudna experter och representanter från berörda myndigheter. Ett nytt möte planeras i vinter.
 
För mera information, kontakta Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong  markus.peterson@svenskbetong.se
 

I debattartikel i SvD den 28 juli under rubriken "Fel när regeringen vill styra byggmaterial", kritiserade VD Malin Löfsjögård regeringens träbyggnadssatsning som bostadsminister Peter Eriksson la fram en månad tidigare. Peter Eriksson svarade och debatten har sedan fortsatt med flera svarsinlägg. Tisdagen den 21 augusti publicerades Malin Löfsjögårds slutreplik.

Regeringens pressmeddelande
Slutreplik Debatt SvD 21 aug

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att de vill se ett ökat trähusbyggande eftersom det ger lägre byggkostnader och minskad klimatpåverkan.

I pressmeddelandet uttalar sig bostadsminister Peter Eriksson på följande sätt: ”Att bygga fler bostäder i trä har många fördelar. Trä är ett klimatsmart byggmaterial och de moderna produktionsmetoderna sänker byggkostnaderna, förbättrar kvaliteten och skyndar på byggprocessen.”

Det är upprörande att höra bostadsministern göra så generella och svepande uttalanden som helt saknar vetenskapligt stöd, skriver VD Malin Löfsjögård i ett pressmeddelande.

Svensk Betongs pressmeddelande

Regeringens pressmeddelande