Betongkvalité och exponeringsklass

Hållfasthet
Hållfasthetsklasserna betecknas enligt principen C30/37, där 30 betecknar den karakteristiska cylinderhållfastheten i MPa och 37 betecknar kubhållfastheten i Mpa. För beräkning av temperatur och hållfasthetsutveckling i ung betong är programmet Produktionsplanering Betong ett bra hjälpmedel. Beräkningen omfattar temperatur i betongen, hållfasthetstillväxt, temperaturdifferenser, värmeflöde över konstruktionens sidor och även formrivningstider resp glättningstider. Produktionsplanering Betong kan hämtas hem kostnadsfritt från SBUFs hemsida, använd denna länk.

Konsistens
Konsistens väljs med hänsyn till gjutbarhet, konstruktionens utformning och vald produktionsmetod och anges som sättmått i mm. För betong med högre sättmått än 210 mm används utbredningsmått. För självkompakterande betong (SKB) anges konsistensen normalt som flytsättmått, läs mer i denna broschyr.

Självkompakterande betong
Självkompakterande betong flyter ut och fyller formen med hjälp av sin egen tyngd, även i tätt armerade konstruktioner. Den hårdnade betongen blir tät och homogen samt har samma egenskaper och beständighet som traditionellt vibrerad betong. Användningen av självkompakterande betong leder till en snabb gjutprocess och säker kringgjutning av armeringen. Konstruktionen blir homogen och betongen har dessutom en liten mängd porer, vilket möjliggör god ytfinish och hög beständighet. Användningen av självkompakterande betong leder också till stora ergonomiska förbättringar på arbetsplatsen, eftersom det tunga och bullrande vibreringsarbetet elimineras. Självkompakterande betong klassificeras med hjälp av flytsättmått (SF), se bild. För golv med låg armeringsmängd räcker det oftast med klassen SF1, medan det för tätt armerade konstruktioner kan krävas SF3.

Exponeringsklass
Begreppet "Exponeringsklass" infördes för att klassificera hur aggressiv omgivningen är för en viss betongkonstruktions beständighet. Exponeringsklasserna är grupperade efter angreppsmekanismer, t ex påverkan av havsvatten eller frysning. Under varje angreppsmekanism finns tre eller fyra klasser, totalt rör det sig om 18 exponeringsklasser. För hjälp att välja, använd denna Lathund, där man stegvis gör sina val. Som svar får man dels exponeringsklassen, dels standardens krav på minsta täckande betongskikt.

Uttorkning
För att en konventionell husbyggnadsbetong ska vara arbetbar krävs mer vatten än vad som erfordras för de kemiska cementreaktionerna. Överskottsvattnet måste sedan torka bort. Eftersom betong har en tät struktur kan detta ta relativt lång tid. Vattenmängden kan nedbringas och torkprocessen påskyndas med hjälp högre cementhalter och betongtillsatsmedel. Vid förhållande vatten/cement under 0,40 kommer efter en tid allt vatten att förbrukas av cementreaktionerna eller bindas fysikaliskt till cementpartiklarna. Med snabbtorkande betong avses en betong som har ovanligt snabb uttorkning vid normala förhållanden. Denna betong har ett vbt mellan 0.32 och 0.38. Betong med detta låga vct blir så tät att såväl vattenhärdning som nederbörd inte påverkar torktiden i nämnvärd omfattning. En självtorkande betong är så tät och innehåller så lite byggfukt att dess inre RF blir lågt även om betongen skulle utsättas för nederbörd innan golvläggning utförs. Denna betong har ett vbt lägre än 0,32. TorkaS är ett program för att beräkna uttorkningstiden hos olika typer av betongbjälklag, där beräkningarna ger en prognos för uttorkningen. Programmet kan hämtas gratis från hemsidan för Fuktcentrum vid Lunds Tekniska Högskola, använd denna länk.