Uppförande av betongkonstruktioner i Sverige har sedan 1920-talet reglerats av statliga bestämmelser med avsikten att säkerställa byggnadernas bärighet, säkerhet, beständighet och livslängd. Från och med 2004 har en övergång skett till europeiska standarder med svenska anpassningsdokument.
Från 1970-talet och framåt har stora satsningar gjorts för att kartlägga betongens beständighet. Omgivande miljö har stor betydelse och i och med att BBK79 infördes krav på betongkvalitet och utförande utifrån miljöpåverkan. I den nu gällande betongstandarden EN 206 ställs kraven utifrån inte mindre än 18 olika så kallade exponeringsklasser. Idag finns också modeller för livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner i olika miljöer. För betong för anläggningsarbeten finns kompletterande krav i AMA Anläggning.
All betong till hus- och anläggningsarbeten i Sverige är kontrollerad och certifierad. Nordcert och VUC är ackrediterade av Swedac för certifiering av produktionskontrollen av betong i Sverige.
Fabriksbetongtillverkare ska tillverka och ha en produktionskontroll enligt SS-EN 206-1, SS 137003 samt ha ett dokumenterat kvalitetssystem. Svensk Betong tillhandahåller en Kvalitetshandbok för sina medlemmar inom Fabriksbetong. Handboken förtydligar och ger bla riktlinjer för hur kraven i standarden ska tolkas och hur de kan uppfyllas. I handboken finns också lathundar, mallar mm.
Krav på kompetens vid betongtillverkning, utförande av betongkonstruktioner och betongelementtillverkning ställs i Svensk Standard SS 137006:2012, Betongkonstruktioner-Utförande-Tillämpning av SS-EN13670:2009 i Sverige, bilaga J. Mer info om kompetenskrav finns i rapporten "Vidareutbildning inom Betongområdet, Svenska Betongföreningens rapport nr 8, utgåva 2".