Plattbärlag är armerade betongelement och användes i sitt enklaste utförande som "kvarsittande form". Bjälklagets underkantsarmering gjuts in i plattbärlaget redan vid tillverkningen på fabrik. Plattbärlagen kombinerar prefabriceringens fördelar och det platsgjutna byggandets flexibilitet. I det färdiggjutna bjälklaget ingår plattbärlagen i en helt homogent och samverkande betongbjälklag. Plattbärlagen utförs i två varianter, slakarmerade och förspända. Leverantörerna dimensionerar och anpassar elementen utifrån de krav och behov som föreligger i varje enskilt objekt. Det slakarmerade plattbärlaget har en tjocklek på 40-50 mm och kan användas för spännvidder upp till ca 10 m. Det förspända plattbärlaget är normalt 70 mm tjock och kan användas för spännvidder upp till ca 12 m. En tunnare varianten (50 mm) med tunnare spännlinor har stora fördelar då man t ex vill gjuta in kanaler i bjälklaget och behöver allt tillgängligt utrymme i pågjutningen. Krav på små nedböjningar och sprickvidder kan enkelt uppfyllas med förspända plattbärlag.
Stomsystem
Vid enkelspända bjälklag kommer plattbärlagen allra bäst till sin rätt. All underkantsarmering finns i plattbärlagen och de längsgående skarvarna kompletteras efter montaget med smala klena skarvnät. Vid tre- och fyrsidigt upplagda plattor kan man öka spännvidderna genom att korsarmera bjälklagskonstruktionen. Vanligast är att lägga ut sekundärarmeringen ovanpå plattbärlagen efter montaget, genom att "trä" armeringsjärnen genom öppningarna i armeringsbalkarna. Det bästa och modernaste sättet att korsarmera bjälklag av denna typ, är att redan på fabrik förse plattbärlagen med erforderlig tvärarmering samt att komplettera de längsgående skarvarna med ett kraftigare skarvnät. Se dimensioneringsanvisningar.
Plattbärlag behöver inga balkar av stål eller betong som stöd. Plattbärlagen samverkar helt med den pågjutna betongen och ett pelardäck med plattbärlag beräknas därför som ett traditionellt formsatt bjälklag. Traditionella pelardäck ger bjälklag med slät undersida. Pelardäck måste alltid korsarmeras i underkant. För bjälklag med plattbärlag kan detta utföras på samma sätt som för vanliga korsarmerade bjälklag. I området närmast pelaren görs en ursparing i plattbärlaget, så att bjälklaget blir en vanlig massiv platta närmast pelaren. Detta för att fogen till plattbärlaget inte skall reducera kapaciteten för genomstansning. Ett rationellt sätt att utföra pelardäck är att lägga en rad förspända plattbärlag över pelarraderna (primärriktning). Ovanpå dessa plattbärlag lägger man i sekundärriktningen slaka eller förspända plattbärlag. Nivå-skillnaden som då uppstår är bara 70 mm.
Vid byggnader med t ex butiker eller garage i bottenvåningen och bostäder ovanför, kan man hänga in bjälklaget (med plattbärlag) i de platsgjutna lägenhetsskiljande väggskivorna. Man får på så sätt stora fria ytor och bjälklag med slät undersida. Man kan på fabrik montera cellplast direkt på plattbärlagen. Täckningen av bjälklagsytan kan bli upp till 65%. Cellplasten gör bjälklagen lättare vilket möjliggör större spännvidder. Den minskade egentyngden gör att bjälklagen får sämre luftljudsisolering, varför konstruktionen lämpar sig bättre för kontorshus jämfört med bostadshus.
Armering
Armeringsbalkarna (kallas alltid stegar) har två viktiga funktioner:
- styva upp elementen vid hantering på fabrik, transport och montering.
- armera gjutfogen mellan element och pågjutning, så att full samverkan uppnås.
För att korsarmera bjälklag med plattbärlag måste man lägga ut sekundärarmeringen ovanpå plattbärlagen efter montaget genom att "trä" armeringen genom öppningarna i stegarna. Det bästa och modernaste sättet att korsarmera bjälklag med plattbärlag är att redan på fabrik förse plattbärlagen med erforderlig tvärarmering samt att komplettera de längsgående skarvarna med ett kraftigare skarvnät - lika enkelt som för enkelspända plattbärlag. Denna armeringsmetod får användas för bjälklag med tjockleken 200-300 mm. Vissa begränsningar finns också för det tillåtna momentet i tvärled, se de särskilda dimensioneringsanvisningar som har upprättats. "Man kan nästan alltid ersätta konventionella balkar (stålbalkar) i balksystem mellan pelare med armeringsband i bjälklaget. Att ersätta underliggande stålbalk med armeringsstål i bjälklaget är ALLTID en besparing.
Säkerhetsstämpning
Vid gjutning av flera bjälklag över varandra, sker stämpning mot det tidigare gjutna bjälklaget. Stämp måste finnas kvar i flera våningar, eftersom ett bjälklag ensamt inte klarar lasten från det nygjutna bjälklaget. I de lägre våningarna kan antalet stämp successivt minskas för att inte överbelasta de kvarvarande stämpen i de undre våningarna. Läs mer i denna folder!