Redan perser och romare använde stenmaterial för att med ventilationsluft på ett sinnrikt sätt dämpa dagens hetta och nattens köld. De gamla stenkyrkorna i Norden upprätthöll acceptabla temperaturer både sommar och vinter. När vi bygger med ett tungt material som betong har vi möjlighet att utnyttja värmelagringen. På senare tid har vi dock många gånger bortsett från denna möjlighet och istället missbrukat uppvärmnings- och kylteknik med ökad energi- och installationsanvändning som följd.
En tvårumslägenhet innehåller cirka 60 ton betong. För varje grad som temperaturen stiger eller sjunker lagras eller avges 12 kWh i betongen. Små variationer i betongtemperaturen utlöser således stora värmeeffekter. Betongens temperatur dominerar totalt över rumsluftens. Det beror på skillnaden i värmelagringsförmåga mellan betong och luft. Per volymenhet lagrar betong 2000 gånger mer värme än luft gör. Den goda värmelagringsförmågan hos betong beror av materialets värmekapacitivitet, dess värmeledningsförmåga och dess densitet. Värmelagringsförmågan kan utnyttjas för energibesparing förbättring av komforten inomhus.
Hur mycket energi kan man spara med värmelagring i ett hus av betongelement?
För kontor kan besparingen röra sig om 10 – 40 procent. Överskottsvärme som i stor utsträckning förekommer i denna typ av byggnad kan tillvaratas. Också energi till kylning kan kraftigt reduceras. Det förutsätter dock att betongen är åtkomlig för luften inomhus varvid betongen inte bör isoleras med heltäckande bullerabsorbenter. Lösningar finns, där hänsyn tagits till såväl ljudabsorption som värmelagring (se avsnitt Ljud, rubrik Rumsakustik).
I bostäder är värmeöverskotten inte så stora som t ex i kontor och skolor. Därför är besparingspotentialen mindre. Å andra sidan är betongen mer exponerad mot luften i rummen och betongväggar får en avsevärt större betydelse för värmelagringen i bostäder. Om värmelagringsförmågan utnyttjas passivt kan man räkna med en besparing av 6 – 8 procent jämfört med en lätt byggnad, vilket under en livslängd av 100 år innebär att man spar 6 – 8 års energianvändning i en betongbyggnad. Vid ett mer aktivt utnyttjande av värmelagringsförmågan med t ex ventilerade hålbjälklag kan besparingen bli betydligt större.
En fördel med betongens värmelagringsförmåga är att temperaturvariationerna i inomhusluften minskar. Inomhusklimatet är viktigt för hälsa och komfort, en behaglig inomhustemperatur är en viktig indikator på ett bra inomhusklimat. Detta kan bli än viktigare i framtiden om vi måste anpassa oss till ett varmare klimat. Då ökar risken för övertemperaturer (temperatur över 26°C). Speciellt vid lågenergi- och passivhus och vanliga fönsterstorlekar uppstår höga inomhustemperaturer vid värmeböljor. Med en bostad i betong kan dessa övertemperaturer begränsas. Alternativt minskar energianvändningen för fläktar och kylaggregat som installeras av bostadsinnehavaren.I moderna byggnader används värmelagringsförmågan i dygnscykler. För att spara energi och förbättra komforten är det viktigt att systemen för uppvärmning kylning och ventilation anpassas till dessa cykler så att värmeenergi lagras upp och tas ut på ett riktigt sätt. Om installationssystemet är inställt på att hålla en konstant innetemperatur kan inte den värmelagrande effekten utnyttjas. Idag finns effektiva datorprogram för att rätt utnyttja värmelagringsförmågan i hus. Under senare tid har behovet av att minska effekttoppar vid kalla vinterdagar och varma sommardagar uppmärksammats. Den marginalel som behövs för att tillgodose effekttoppar utvinns ofta ur fossila bränslen så som kol och olja och är inte bara dålig ur miljösynpunkt utan även dyr. Dessutom varnar elproducenterna för elbortfall då nätbelastningen blir för hög. Värmetröga byggnader minskar effekttopparnas storlek och kan därför också minska behovet av dyr och ”smutsig” marginalel samt mildra effekten av temporära bortfall i elsystemet. Även fjärrvärmeleverantörer har uppmärksammat nyttan av värmetröga byggnader. Fjärrvärmeleverantören kan tillfälligt ”låna” värme från en tung byggnads stomme under morgon- och kvällstimmarna. Då minskar behovet av den marginaleffekt som behövs för att täcka effekttopparna.
Läs artikel i Byggindustrin avsnitt Ljud, rubrik Rumsakustik