Värmelagring

Betong har hög värmeledningsförmåga, därför måste ytterväggar av betong alltid värmeisoleras. Detsamma gäller t ex betongplattor på mark, annars kan skador lätt uppstå på fuktkänsliga material i kontakt med betongen. Med en god värmeisolering på ett kapillärbrytande bärlager har en betongplatta på mark en mycket god funktion, både när det gäller fukt och värme.

Helgjutet VINNARE1webb1Bla jungfrun

Betong är ett tungt material som har stor värmekapacitet. I en kubikmeter betong upplagras ca 2400 kJ vid 1 grads temperaturhöjning. Det innebär att det i en normalstor lägenhet i ett betonghus (ca 80 m2 och 30 m3 betong i stommen) lagras in en energimängd i storleksordningen 70000 kJ vid 1 grads temperaturhöjning och ca 150000 kJ vid 2 graders temperaturhöjning. Denna värmemängd frigörs sedan när temperaturen sjunker.

För att värmelagringsförmågan ska kunna utnyttjas under bruksskedet måste man acceptera vissa temperatursvängningar i inneluften. Det skulle t ex göra det möjligt att utnyttja värmeproducerande aktiviteter under dagtid för att värma stommen som sedan återför värmen under natten då temperaturen sänks. Ett annat sätt är att lagra in värme i stommen under timmar på dygnet när energipriset är som lägst. Det finns mycket som talar för att fastighetsägare i framtiden kommer att betala för sin energi timme för timme där priset kommer att variera beroende på den totala efterfrågan. Då blir värmetrögheten i stommen ännu mer intressant både fastighetsekonomiskt och i miljöhänseende. Det finns också möjligheter att med utveckling av styrsystemen på ett bättre sätt utnyttja betongens värmelagrande egenskaper.

Läs mer om hur en betongstomme minskar energianvändningen och möjliggör fördröjning av effektuttag   .