Logga
in

Inloggning

Kom ihåg mig

Inloggning

Kom ihåg mig

Vad sker i politiken?

Riksdagen röstade den 29 september enhälligt för regeringens proposition med undantagslag för Cementas kalkbrytning i Slite på Gotland.    Lagändringen innebär att regeringen kan bevilja Cementa ett förlängt tillfälligt tillstånd för kalkbrytning efter den sista oktober. Detta för att bryta ur kvarvarande kalksten inom nuvarande tillstånd som löper ut 31/10. Kalkstenen som finns kvar att bryta inom nuvarande tillstånd motsvarar cirka åtta månaders heltidsbrytning. Cementa vill bryta ur mängden under tre år enligt ansökan till regeringen för att t ex kunna fasa in kalksten från Nordkalk.

Lagändringen gäller fram till 1 januari 2022 – vilket är lagens tidsgräns, inte slutdatum för själva tillståndet.

När kan regeringen fatta beslut om lagändringen?

Formellt är första dag för ett beslut den 15 oktober eftersom det är dagen som lagen börjar gälla. Samtidigt har regeringen en remissrunda med deadline 14 oktober för myndigheter och 18 oktober för övriga.

Första planerade regeringssammanträdet därefter är 21 oktober. Bedömningen är dock att beslut tas lite senare i oktober. Det finns även risk för regeringsbeslut en bit in i november beroende på remissrunda och politiska förhandlingar.

 

Vad händer efter regeringsbeslut?

Cementa ges möjlighet att bryta den kalk som man ännu inte hunnit bryta ur nuvarande tillstånd.

 

Vilka är riskerna för överklagan?

Risken för överklagan är stor. Flera organisationer förväntas överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. Naturskyddsföreningen har redan gått ut med att man kommer överklaga lagändringen.

 Greenpeace menar att regeringens hantering av Cementa ”strider mot grundlagen och grunderna för Sveriges demokrati”. Fältbiologerna har samlat in drygt 3 000 namnunderskrifter mot regeringens förslag på en undantagslag för Cementas kalkbrytning. 

 

Vad händer om högsta förvaltningsdomstolen beslutar om inhibering?

Då fryses regeringens beslut tills domstolen fattat ett beslut. Det är svårt att bedöma hur lång den juridiska processen kommer att pågå, men finns risk för att pågå i månader. Beslutas om inhibering innebär det i så fall att cementbrist uppstår innan årsskiftet vilket leder till byggstopp och förseningar i projekt.

 

Hur beroende är Sverige av cementen från Cementa i Slite, Gotland?

Cementa är Sveriges enda producent av cement och har produktion i Skövde och Slite. Cirka 75 procent av cementen som används i landet kommer från Slite, totalt handlar det årligen om cirka 2 miljoner ton cement. 

Skövdefabriken går redan på full kapacitet och har inte möjlighet att ta hand om ytterligare tillverkning. Skövdefabriken försörjer idag uteslutande västra Sverige och producerar enbart cement för husbyggnation.

Schwenk står för den största importen i Sverige och har cirka 10-15 procent av marknaden.

Det finns inte på kort sikt alternativa åtgärder för att ersätta de cementvolymer som produceras i Slite för den svenska marknaden.

 

Varför är cementkrisen så allvarlig för samhällsbyggnadssektorn?

Cement utgör det grundläggande bindemedlet i betong. Med stor sannolikhet kommer det att leda till stopp av pågående och planerade projekt då nästan all byggnation innehåller betong på något sätt. Det är allt från bostäder, infrastruktur, sjukhus, skolor, Va-system med mera. Projekt som är nyckelfaktorer för samhällsutvecklingen och klimatomställningen kommer att stoppas eller kraftigt försenas. Mest kritiskt är det för infrastrukturprojekt, då de tekniska och funktionella krav som ställs i standarder och nationella bestämmelser styr valet av cement. 

Beräkningar som Byggföretagen genomfört visar att en cementbrist riskerar att leda till mycket allvarliga konsekvenser. Förutom att ett stort antal människor riskerar att bli arbetslösa skulle en cementbrist också slå mot all typ av byggande där nödvändiga projekt för såväl samhällsutveckling som klimatomställning kommer att försenas kraftigt eller rentav stoppas. Det skulle inverka kraftigt på svensk ekonomi och försvaga svenska företags konkurrenskraft enligt beräkningarna.

Även andra branscher, bl.a. gruvnäringen, rapporterar omfattande negativ påverkan vid en cementbrist. Tidsaspekten är också central för hur länge företag klarar av att ekonomiskt överleva byggstopp och kraftiga förseningar i projekt. Svensk betongproduktion riskerar att slås ut på längre sikt. Även om produktionen skulle komma i gång efter en akut cementbrist skulle det ta lång tid att ersätta det kompetensbortfall som riskerar att uppstå i händelse av en kris.

 

Kan man inte bryta kalksten någon annanstans i Sverige?

Förr bröts kalksten på fler platser i Sverige. Men av ekonomiska, produktions- och miljö och klimatskäl så behövs en tillräckligt stor kalkstensfyndighet och möjlighet att producera cementen i nära anslutning till kalkstensbrottet. Kalkstenen måste även vara av tillräckligt god kvalitet och i sådan mängd att det finns förutsättningar att starta upp en ny verksamhet. Med tanke på dagens tillståndsprocesser kommer det troligen ta minst 5 - 10 (troligen längre tid) år att etablera en ny anläggning. Förutom tillstånd så handlar om miljarder för en sådan ny anläggning och med det utbyggnad av logistiksystem.

 

Det är väl bara att importera mer cement för att täcka bortfallet när Slitefabriken stängs?

Nej, så enkelt är det inte inom överskådlig tid. Möjligheterna att öka importen på kort sikt för att ersätta cementen från Slite är starkt begränsad. Sammanfattningsvis handlar det om att tillgången på cement hos andra leverantörer är begränsad, logistiksystem, och tekniskt kravställande. Det bedöms ta flera år att ställa om till import istället för produktion i Slite.

Läs mer under rubriken Import och logistik.

 

Kan inte import av betongelement för bostadsbyggandet täcka en del av behovet som uppstår när cementen från Slite upphör att produceras så att det svenska bostadsbyggandet inte blir lidande?

Jo till viss del, men det bedöms ligga på marginalen. Importen av betongelement finns redan idag till viss del. Att kortsiktigt lösa behovet är svårt då ledtiden från beställning till leverans kan vara lång. 

 

Kan man inte ersätta betong med andra byggmaterial?

När vi bygger handlar det om rätt material på rätt plats utifrån ett livscykelperspektiv. Men för många konstruktioner är betong det enda alternativet ur kvalitets- och beständighetssynpunkt. Det gör att det finns begränsade möjligheter att idag ersätta betong med andra material.

 

Kan man inte återvinna cement ur betong?

Nej det går inte.  Cementets funktion i betongen är att vara bindemedlet. Cementen reagerar med vatten och det blir en kemisk omvandling så betongen stelnar. När betongen senare rivs och krossas kan betongen då användas som fyllnadsmaterial eller som grus som blir ballast i ny betong. Men själva cementen, bindemedlet, går inte att återskapa, på grund av de kemiska omvandlingar som sket, vilket gör att cement inte går att återvinnas och användas igen.

 

Hur påverkas betong-,bygg- och anläggningssektorns klimatomställning av produktionsstoppet av cement i Slite?

Slite är en av Europas modernaste och klimatmässigt bästa cementtillverkningsanläggningar. Cementa har också en plan för att utveckla Slitefabriken att bli världens första klimatneutrala cementfabrik till 2030. Cement-, betong-, bygg- och anläggningsbranscherna har tagit fram färdplaner i linje med regeringens klimatmål inom ramen för Fossilfritt Sverige. Genomförande av dessa färdplaner är nödvändiga för att klimatlagen och de politiska målsättningarna om minskad klimatpåverkan till 2045 ska kunna nås. Ett stopp för att producera cement i Slite kommer att försena betong- och byggbranschens omställning för ett klimatneutralt byggande.

 

Men cementet är ju den stora klimatutmaningen för betongbranschen, kan inte beslutet leda till att arbetet med att ta fram alternativa bindemedel intensifieras?

Arbetet med alternativa bindemedel pågår redan. Redan idag finns klimatförbättrad betong där delar av cementen byts ut mot slagg eller flygaska som är restprodukter från andra industriella processer. Hur stor andel cement som kan ersättas styrs av regelverk och standarder. Det pågår en rad olika forskningsprojekt där andra alternativ provas t.ex. kalcinerade leror. Omställningen tar dock tid, och omfattande tester för att säkerställa funktion och tekniska krav måste genomföras. Inom överskådlig tid kommer kalksten och cement utgöra en viktig del av betongens bindemedel. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ta mig högst upp på sidan