Logga
in

Inloggning

Kom ihåg mig

Inloggning

Kom ihåg mig

Olika fästanordningar kan gjutas in, exempelvis svetsplåtar, kramlor, skruvfästen och ankarskenor. Vid infästning och håltagning i underkant spännarmerade balkar är det viktigt att beakta spännlinornas lägen. Ofta finns zoner som är armeringsfria.


Håltagningar i balkar påverkar framförallt tvärkraftskapaciteten, medan momentkapaciteten i regel påverkas obetydligt. Stora hål bör därför placeras där tvärkraften är liten. Mått vid hål måste vara så stora att man klarar tryckpåkänningen över hålet och får plats med armering under hålet, se figur 9.6. För I- balkar brukar över- och underflänsarna räcka till.

Ur bärighetssynpunkt är cirkulära hål att föredra framför rektangulära. I nedanstående tabell anges projekteringsförutsättningar för nytillverkning av balkar. Tabellen gäller ej för håltagningar i färdiga balkar.

Tabell 9l Mått på möjliga hål i I-balk enligt zoner i figur 9.5
Område A B C D
Cirkulära hål
ø
≤ 100mm < h/4 < h/3 < h/2
Rektangulära hål  
a
b

-
-

< h/5
< h/4

< h/4
< h/3

< h/3
< h/2
Fritt avstånd c ≥ h ≥ h ≥ 2ø eller 2b ≥ 2ø eller 2b
2 1 12 1 2
 

Figur 9.6 Zoner för hål i l-balk

Normalt bör höjden över och under utsparningar vara större än 2/10 av bjälkens höjd och större än 200 mm. Diametern på cirkulära utsparningar bör begränsas till 2/3 av "stegets" höjd, i vart fall är "stegets" höjd en gräns som inte får överskridas.

Ta mig högst upp på sidan