Logga
in

Inloggning

Kom ihåg mig

Inloggning

Kom ihåg mig

Från ekonomisk synpunkt är en längre livstid för byggnader än 50 år oftast inte överblickbar. Från ekologisk synpunkt är dock en större livslängd väsentlig. Faktum är att våra byggnader behöver användas betydligt längre än 50 år. Idag finns cirka 4,5 miljoner lägenheter i Sverige [1]. Med en produktionstakt av 20-40 000 lägenheter per år så måste byggnaderna ha en livslängd på betydligt mer än 100 år för att täcka behovet. Ju längre en byggnad består desto mer dominerar dess bruksskede den totala miljöpåverkan. Själva byggskedet utgör då endast en mindre del. En lång livslängd minskar dessutom miljöbelastningen då behovet av att riva gamla byggnader och uppföra nya också minskar. Från ekologisk synpunkt bör man därför kalkylera med minst 100 års livscykel.

Betong är ett material med beständighet som ger byggnadsverk en lång livslängd. Med dagens kunskap i design och materialteknik överskrider en betongbyggnads livslängd gott och väl 100 år [2].

För att dra nytta av ett betonghus långa livslängd är det viktigt att byggnaden ska kunna ändras, anpassas och moderniseras till nya behov så att inte byggnaden måste rivas i förtid. Byggnadens klimatskärm och stomme ska möjliggöra att planlösningar kan ändras utan omfattande ingrepp i den bärande stommen. Genom att bygga med prefabricerade betongelement fås stora spännvidder vilket ger byggnaden en god flexibilitet för att anpassa planlösningen till framtida behov. Dessutom kan tekniska installationer och andra system med kortare livslängd göras mer åtkomliga för reparation och utbyte i ett senare skede. När livslängden för ett prefabricerat betonghus har passerats så är det enkelt att demontera och återvinna byggdelar till nya hus. Alternativt kan betongen krossas och återanvändas som fyllnadsmaterial i vägbyggnad eller som ballast i ny betong. Betongens miljöpåverkan har kartlagts med hjälp av LCA-analys [3].

Grafisk Betong

Ta mig högst upp på sidan