Logga
in

Inloggning

Kom ihåg mig

Inloggning

Kom ihåg mig

Mötet mellan god arkitektur och industrialisering innehåller för många ett dilemma avseende estetik och rationalitet. Romarna använde betongelement för t ex Pantheon, men bortsett från det är användningen av betongelement ung från ett arkitekturhistoriskt perspektiv.

Betongelementens möjligheter till uttryck har dock utvecklats starkt under senare år. Industrialiseringens lägre kostnader är fördelaktiga för bostadskonsumenterna och ger näringslivet ökad konkurrenskraft. Kostnadsfördelarna kan därutöver ge ökade resurser för god arkitektur. I detta perspektiv är det betydelsefullt att arkitekterna tar sig an den industriella utvecklingen. Kreativa arkitekters verk och industrins utveckling flyttar också gränserna för det möjliga.En produkt med stor inverkan på byggnaders estetik är fasadelement av betong. Många betongelementtillverkare har vid sidan av sin industriella kapacitet utrymme för mer hantverksmässig produktion av just fasadelement, som medger omsorg och variation av uttryck.
Av inledningen i handboken ”Betongens yta” framgår att när de estetiska kraven formuleras behöver ”variablerna för den visuella upplevelsen vara kända”. Estetiska krav uttryckta på ett kvalificerat sätt kan inspirera såväl arkitekt som tillverkare att utveckla både material och metoder till fördel för slutresultatet. I Rapport nr 14 ”Att beskriva betongytor” från Svenska Betongföreningen anges i kapitel 6 en mall för beskrivning av ytor av betong. Den utgår från ett analytiskt sätt att betrakta de visuella variablerna hos en yta av betong.

Fogar
När betongelement används uppstår fogar. De påverkar givetvis en byggnads estetik. Fördelaktigt är om fogarna kan bringas att medverka i byggnadens arkitektoniska uttryck. Särskilt omsorgsfullt bör fogar i fasad hanteras. Det handlar då om elementens indelning, om elementkantens utformning och om fogens bredd. Den senare är bl. a. avhängig av temperatur- och fuktrörelser mellan elementen. Till exempel kommer den vertikala fogen mellan två 7 meter långa element att behöva röra sig upp till + 4 mm. Fogens bredd påverkas också av toleranser och fogmaterials tekniska funktion. Vertikala fogar som tätas med elastisk fogmassa mellan våningshöga fasadelement, behöver till exempel vara minst 14 mm breda när de är vertikala och 12 mm när de är horisontala
Indelning och utformning av elementfogar i fasader kräver ofta en betydande arbetsinsats tidigt i byggprocessen med samverkan mellan arkitekt och elementtillverkare.

img1 295px 1 img2 295px 1
Kv Klasssföreståndaren 3, kontor, Stockholm, Rosenbergs Arkitekter
img3 295px img4 295px

Riksantikvarieämbetet/Riksutställningar, Visby, Johan Celsing arkitekter. Betong gjuten i matrisform

img5 600px
Dunkers Kulturhus, Helsingborg, Kim Utzon arkitekter. Målad betongfasad
img7 295px img8 295px
Bostäder Svea Torn, Stockholm, ÅWL-Arkitekter,
Lätta utfackningsväggar
Bostadshus Klabben, Hammarby sjöstad,
Stockholm, Jan Fidjeland Arkitektkontor
img9 600px
Kv. Päronet, kontor, Lund, Tema arkitekter
img10 295px  
Arlanda flygledartorn, terazzoslipad betong  
img11 295px img12 295px
Växjö universitetsbibliotek, grafisk betong Polishus, Kalmar, grafisk betong
img13 600px

Kontor Mältaren, Hammarby Sjöstad, Stockholm, Rosenbergs Arkitekter, terrazzoslipad betong

Referenser

1. Hertzell, T., Betongens yta 2013-11-13 
2. Svenska Betongföreningen, Att beskriva betongytor, Rapport nr 14 oktober 2009
3. Björs, M., Hellström, A., Ytterväggskonstruktioner av betongelement, V-byggaren 5/2007

Ta mig högst upp på sidan