Tecknen är många och oron är stor för att vi står inför klimatförändringar med varmare temperaturer, fuktigare klimat, höjning av havsnivåer och kraftigare stormar. Samhällsbyggnadssektorn står för 40 procent av energianvändningen i Sverige, 40 procent av den totala materialanvändningen och 10 procent av transporterna.

I detta ligger en enorm potential att effektivisera och påverka och därigenom minska miljöeffekterna. Här kan betongen spela en viktig roll.

Klimatsmart byggande

Vi måste bygga klimatsmart – vi måste projektera och bygga så att vi minimerar klimatpåverkan av våra byggnader under deras livstid. Det är de intelligenta kombinationerna av materialval, ventilation, solavskärmning, byggnadsutformning och nattkylning som ger vackra brukarmiljöer med låg energiförbrukning och god inomhuskomfort. För att få maximal optimering är det viktigt att se byggnaden som ett system.

Klimatanpassat

Att bygga klimatsmart handlar även om att vi bygger klimatanpassat så att våra byggnader tål de klimatförändringar vi står inför. Det är viktigt att vi bygger långsiktigt hållbart, robust och brukarvänligt. Vi måste klimatanpassa våra byggnader och bygga med material som tål fukt, inte möglar, står stadigt när stormen blåser och kan lagra energi.

EU:s byggproduktdirektiv utan krusiduller

Betong klarar alla EUs 7 krav i byggproduktdirektivet utan krusiduller. Vi behöver inte plasta in betongen – för den möglar inte – och vi behöver inte sprinkla den – för den brinner inte! Och betonghus klarar lätt högsta ljudklass. Betongen i sig ger en god ljudisolering med måttliga konstruktionstjocklekar.

Betong och koldioxid

Tillverkningen av cement är energikrävande och cementtillverkningen svarar för 4-5 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Men betong är som skogen, den binder koldioxid under hela sin livslängd – upp till hälften av den koldioxid som avges vid cementtillverkningen tar betongen tillbaks genom karbonatisering av betongen.