Betongblogg

Varför byggs inte fler betongvägar då det är en lönsam investering för såväl samhället som för miljön? Det finns knappt nio mil betongväg i Sverige. De längsta är E4 Uppsala-Läby och E6/E20 vid Falkenberg. Inom Trafikverket pågår diskussioner om att bygga betongvägar där det är tät trafik.

Trafikverket har beslutat att utvärdera om betongväg kan bli ett alternativ för den nya E4 genom Skönsberg. Betongväg är även ett alternativ i Förbifart Stockholm. En betongväg kräver mindre underhåll och kan dessutom ge miljömässiga fördelar för både närboende och trafikanter. Fördelarna, framförallt i tättbebyggda områden, är flera som exempelvis ett minskat underhållsbehov, lägre trafikbuller och minskad risk för vattenplaning. 

- Sett över en längre tid har betongvägar visat sig vara ekonomiskt fördelaktiga. Vi tror att ett betongvägsalternativ i Skönsberg på ett effektivt sätt kan bidra till projektets mål om en minskad miljöpåverkan samt en förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet, säger Trafikverkets projektchef Magnus Lundberg.

Betongväg är dyrare - för Trafikverket blir investeringen 2-5% högre. Däremot blir Trafikverkets reparations- och underhållskostnader lägre. Betongen är slitstark och kräver mindre underhåll.

Samhällskostnaderna blir helt klart lägre med en betongväg - det blir färre olyckor på grund av mindre spårbildning. Trafikstörningar på grund av vägarbeten blir färre. Det finns även miljöfördelar med betong. Rullmotståndet mellan däck och betongbeläggningen är mindre och detta innebär att vi får en lägre bränsleförbrukning på en betongväg. Mindre bränsleförbrukning ger lägre koldioxidutsläpp. Vi får även mindre mängd partiklar från betongbeläggningen och betongen är ljus i färgen vilket spar belysning.

Bränsleförbrukningen för en personbil är ca 1,1% lägre, för en lastbil ca 4-5 %. Här är ett räkneexempel för en personbil som kör på en 46 kilometer motorväg i betong med 23 000 ÅDT (årsdygnstrafik):

Christer Johansson på Miljöförvaltningen i Stockholm har skrivit intressanta rapporter om luftföroreningar i stadsmiljö, Avståndets betydelse för luftföroreningshalter från vägar och tunnelmynnigar och Partiklar i stadsmiljö, källor och halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt i PM 10.

Med betong kan vi spara såväl miljö som pengar. Vi kan med betong minska partikelhalten i luften och vi kan reducera kväveoxidhalten.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Den 18 kilometer långa tunneln i Förbifart Stockholm hotar bli en hälsofara med för höga haltar luftföroreningar. Trafikverket arbetar intensivt med att hitta åtgärder som kan förbättra luftkvaliteten. Betongväg är en lösning för att minska antalet partiklar.

Luften i Södra länken har ofta fem till tio gånger högre halter av partiklar - PM 10 - än Hornsgatan, Dubbdäck, hög fart och mycket bilar medför dålig luft fylld med partiklar. Förbifart Stockholm får fyra gånger längre tunnlar än Södra länken, Trots flera torn där smutsig luft byts mot ren och frånluftsanläggningar vid mynningarna risker luften i tunnlarna att bli mycket dålig. Vid extremt höga nivåer kan luftföroreningar utlösa astmaanfall och hjärtinfarkter.

I Anders Sundströms artikel i DN idag kunde vi läsa om luftexperten vid miljöförvaltningen i Stockholm, Christer Johanssons och hans två kollegors,studier kring hur mycket partiklar som virvlar upp från en betongväg jämfört med en asfaltväg. Mätningar på E4 norr om Uppsala visade att det bildades 30 procent mindre partiklar på betongvägen.

Du kan även läsa Anna Gustafssons artikel i Svenska Dagbladet.

Med betong bygger vi för livet.

/Lise Langseth

För ett hållbart samhälle – Tänk Betong! – var budskapet till infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd när vi träffade henne måndag den 18 april. Vi hade 40 minuter av hennes tid precis innan hon skulle åka till Ukraina för att delta i en minneshögtid över kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.  Vi träffade ministern och hennes politisk sakkunniga Caroline Karlsson.

Vi pratade om hur vi kan spara såväl skattepengar som miljö genom att få in betongföretagens kompetens redan i projekteringsskedet för att dra nytta av betongens egenskaper för att få vackra och funktionella lösningar.

Betongbranschen arbetar aktivt med att hitta smarta och innovativa konstruktioner som är kostnads- och energieffektiva, som inte möglar, som står stadigt när stormen rasar, som skapar tysta och trygga lösningar för de boende – konstruktioner i tiden – som även klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat.

Vi diskuterade hur vi kan industrialisera byggprocessen genom att lägga mer tid och resurser i tidiga skeden och använda oss av IT-verktyg som BIM som möjliggör att vi först bygger konstruktionen virtuellt i datorn. På så vis kan vi minimera riskerna för fel, brister och olyckor på byggarbetsplatsen och byggandet går effektivt och smidigt.

Ministern pratade om vikten av att störa trafiken så lite som möjligt vid reparationer och ombyggnader och berättade om snabba och effektiva uppbyggnader av perronger i Skåne.

Catharina Elmsäter-Svärd var nyfiken på fördelarna kring betongvägar – såväl i tunnlar som på motorvägar. Vi diskuterade hur betongvägar kan bidra till bättre luft och lägre samhällskostnader. Mycket bilar, hög fart och dubbdäck på asfaltbeläggningar skapar dålig luft fylld med partiklar. Betongvägar är slitstarka och detta medför att det blir färre partiklar. Rullmotståndet på en betongväg är lägre än på en asfaltsbeläggning, vilket ger en lägre bränsleförbrukning som innebär en lägre drivmedelskostnad för trafikanterna och mindre koldioxidutsläpp. Detta gör betongvägen till en vinnare både ekonomiskt och miljömässigt – för såväl privatpersoner som för samhället!

Som information lämnade vi böckerna Stark, skön och formbar och Betong en gjuten hobby och för inspiration lämnade vi över betonghäckar som förde med sig skratt och en uppsluppen stämning.

Läs mer om Catharina Elmsäter-Svärds syn på hur transportsystemet ska utvecklas

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth.

I dag kunde vi läsa i DN att betongvägar kan rädda tunnelluften i Förbifart Stockholm. Mycket bilar, hög fart och dubbdäck skapar dålig luft fylld med partiklar i vägtunnlar. Ett effektivt sätt att minska partikelhalten är att förbjuda dubbdäck. Men är det bra ur säkerhetssynpunkt när det är halt och mycket snö på vintern?

På Förbifart Stockholms projektkontor studerar man metoder att förbättra luften i tunnlarna. En idé är att bygga vägen av betong. Investeringskostnaden för att bygga betongvägar är ofta dyrare men betongvägen kräver mindre underhåll vilket medför att livscykekostnaden för betongvägen är lägre. Dessutom är betongvägen  slitstark och detta medför att det blir färre partiklar i tunnelluften. Det gör att betongvägen är en miljövinnare i längden.

Kanske vi äntligen får se fler betongvägar i Sverige?

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth