Betongblogg

För ett hållbart samhälle – Tänk Betong! – var budskapet till infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd när vi träffade henne måndag den 18 april. Vi hade 40 minuter av hennes tid precis innan hon skulle åka till Ukraina för att delta i en minneshögtid över kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.  Vi träffade ministern och hennes politisk sakkunniga Caroline Karlsson.

Vi pratade om hur vi kan spara såväl skattepengar som miljö genom att få in betongföretagens kompetens redan i projekteringsskedet för att dra nytta av betongens egenskaper för att få vackra och funktionella lösningar.

Betongbranschen arbetar aktivt med att hitta smarta och innovativa konstruktioner som är kostnads- och energieffektiva, som inte möglar, som står stadigt när stormen rasar, som skapar tysta och trygga lösningar för de boende – konstruktioner i tiden – som även klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat.

Vi diskuterade hur vi kan industrialisera byggprocessen genom att lägga mer tid och resurser i tidiga skeden och använda oss av IT-verktyg som BIM som möjliggör att vi först bygger konstruktionen virtuellt i datorn. På så vis kan vi minimera riskerna för fel, brister och olyckor på byggarbetsplatsen och byggandet går effektivt och smidigt.

Ministern pratade om vikten av att störa trafiken så lite som möjligt vid reparationer och ombyggnader och berättade om snabba och effektiva uppbyggnader av perronger i Skåne.

Catharina Elmsäter-Svärd var nyfiken på fördelarna kring betongvägar – såväl i tunnlar som på motorvägar. Vi diskuterade hur betongvägar kan bidra till bättre luft och lägre samhällskostnader. Mycket bilar, hög fart och dubbdäck på asfaltbeläggningar skapar dålig luft fylld med partiklar. Betongvägar är slitstarka och detta medför att det blir färre partiklar. Rullmotståndet på en betongväg är lägre än på en asfaltsbeläggning, vilket ger en lägre bränsleförbrukning som innebär en lägre drivmedelskostnad för trafikanterna och mindre koldioxidutsläpp. Detta gör betongvägen till en vinnare både ekonomiskt och miljömässigt – för såväl privatpersoner som för samhället!

Som information lämnade vi böckerna Stark, skön och formbar och Betong en gjuten hobby och för inspiration lämnade vi över betonghäckar som förde med sig skratt och en uppsluppen stämning.

Läs mer om Catharina Elmsäter-Svärds syn på hur transportsystemet ska utvecklas

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth.

Tänk om 2011 blir det året då kreativitet och innovationer får löna sig. Tänk om helhetstänkandet blir rådande och vi börjar se konstruktionen som ett system där vi utnyttjar smarta tekniska och arkitektoniska lösningar för att spara såväl pengar som miljö under hela konstruktionens livslängd.

Tänk om vi i samhällsbyggnadssektorn får se nya sätt att upphandla där lägsta pris inte blir utslagsgivande - där upphandlingen istället premierar innovativa, kostnadseffektiva och långsiktiga helhetslösningar.

Tänk om vi under 2011 ändrar stafettloppstänkandet till ett byggande där vi sätter samman kreativa team som är med från tidiga skeden. Team som består av byggherre, förvaltare, arkitekt, teknikkonsult, entreprenör och materialtillverkare och som tillsammans tar fram en hållbar helhetslösning,

Tänk om vi på allvar industrialiserar byggprocessen genom att använda oss av verktyg som BIM (Building Information Modeling) som möjliggör att vi bygger konstruktionen virtuellt i datorn. På så vis minimerar vi riskerna för fel, brister och olyckor på byggarbetsplatsen och byggandet går effektivt och smidigt.

Tänk om vi i byggprocessen tar in betongkunnandet tidigt så att vi kan få smarta lösningar. På så vis kan vi få konstruktioner som är kostnads- och energieffektiva, som inte möglar, som står stadigt när stormen rasar, som skapar tysta och trygga miljöer för de boende – konstruktioner i tiden – som även klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat.

Jag är övertygad om att 2011 blir ett spännande år för samhällsbyggnadssektorn. Viljan till effektivisering, samarbete och helhetstänkande finns. God fortsättning på 2011.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Bilden är en illustration från Viking Green City - förslag till det nya Göteborg.

Samhällsbyggnadssektorn är i förändring. På kort sikt är kanske kraven på ökad produktivitet och energieffektivisering dominerande. På längre sikt krävs nytänkande inom såväl gestaltning, teknik, process och ekonomi för att bygga morgondagens uthålliga samhälle. Vi i betongbranschen arbetar aktivt med att hitta smarta och innovativa lösningar som kan bidra till ett hållbart samhällsbyggande.

Samhällsbyggnadssektorn har initierat en förändringsprocess i ett utvecklingsprojekt med visionen ”Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass”. Samhällsbyggnadssektorn står inför en rad utmaningar de närmsta 20 åren. Befolkningsmängden i storstäderna spås öka med femtio procent vilket i sin tur kommer att öka behovet av bostäder, arbetsplatser, transporter, kommunikation och energieffektivisering. Vi utvecklar byggandet för att ge människor ett enklare och bättre liv, ett mänskligare samhälle helt enkelt. Tillsammans kan vi hitta smarta och hållbara lösningar för samhällets behov – idag och i framtiden.

Rådslag

Den 26 oktober arrangerades Samhällsbyggardagen . Det var ett rådslag där vi samlade beslutsfattare för att diskutera Samhällsbyggnadssektorns framtid. Byggherrar, konsulter, entreprenörer, politiker, fastighetsägare, materialtillverkare, arkitekter, kommunföreträdare med flera diskuterade kring runda bord och funderade kring utvecklingsfrågor och förutsättningar för samhällsbyggnads­sektorns framtid. Under Samhällsbyggardagen delades även Stora Samhällsbyggarpriset ut av bostadsminister Stefan Attefall. Du kan ladda ner rapporten från diksussionerna på länken Samhällsbyggardagens hemsida. Boka den 18 oktober 2011 för ett nytt rådslag i Samhällsbyggnadssektorn.

Vår nya bostadsminister - Stefan Attefall - delade ut Det Stora Samhällsbyggarpriset. Foto: Kent Johansson. Fler bilder och film finns på Facebook och här .

Vision 2030

Betongbranschen tar en aktiv del i förändringsprocessen. Fler av betongföretagens företagsledare var på Samhällsbyggardagen för att aktiv ta del av sektorns utveckling.

I Göteborg den 24 november anordnar vi Betongbyggnadsdagen – en framtidsdag för betongbranschen där vi diskuterar en vision för 2030. Hur ser samhället och samhällsbyggande ut om tjugo år? Hur används betong för att tillmötesgå samhällets krav i framtiden? Vad måste vi göra idag för att nå visionen för 2030? Du kan anmäla dig till dagen här.

Framtidstro i Sverige

Under våren har vi besökt fjorton kommuner i landet för att diskutera hur vi kan bidra till ett hållbart samhälle. På våra besök hos kommunerna har vi diskuterat hur vi tillsammans kan minska miljöpåverkan och spara skattepengar.  Det har varit en spännande och lärorik resa. Framtidstron är stark i Sveriges kommuner. På agendan står bland annat energieffektivisering, förtätning, minskning av luftföroreningar och hur vi kan bygga klimatsmart och kostnadseffektivt. Bilden högst upp på sidan är från Växjö kommun. Växjö kommun arrangerade ett mycket spännande rådslag från maj till september 2010. Hur ser Växjö stad ut om 40 år? Var bor, arbetar och handlar man? Hur färdas man? Läs mer om Växjös framtidsvisioner på Växjös hemsida.

Dialog utan diagram och staplar

På våra resor har vi insett hur viktigt det är för oss som civilingenjörer och tekniker att skala av så mycket som möjligt av det tekniska i vår kommunikation. Fåtalet av kommunalråden vi har mött har haft en teknisk bakgrund, men alla har stor kunskap och förståelse för vad som behöver göras och viljan till samarbete med näringslivet är stor. 

Inga krusiduller

Vårt budskap till kommunerna är enkelt – med betong kan vi tillsammans minska klimatpåverkan och spara skattepengar. Betong klarar av EU:s byggproduktdirektivs sju krav – utan krusiduller. Vi behöver inte plasta in betongen, för den är tät – vi behöver inte installera sprinklers för betongen brinner inte – och vi behöver inga särskilda konstruktionslösningar gällande ljud – för betongkonstruktionen i sig, klarar av ljudkraven med glans.  Dessutom kan vi spara energi om vi ser konstruktionen som helhet och använder betongens energilagrande förmåga på ett optimalt sätt.

Nya sätt att upphandla

Med kommunerna har vi diskuterat hur viktigt det är med nytänkande – och att kreativitet och innovationer måste få löna sig. Vi har pratat om att ett sätt att skapa innovativa och kostnadseffektiva lösningar är att arbeta med teknikupphandlingar, där ett antal kreativa team bestående av arkitekter, teknikkonsulter, byggare och materialleverantörer bjuds in till parallella uppdrag. En sådan upphandling skulle ge möjlighet till att fullt ut, utifrån helheten, skapa optimala byggnader ur miljömässiga, ekonomiska och estetiska perspektiv. Vackra funktionella byggnader som är kostnadseffektiva att producera och driva och som ger en minimal miljöpåverkan.

Varmt välkomna till Betongbyggnadsdagen i Göteborg den 24 november där vi fortsätter diskussionen kring morgondagens samhälle och samhällsbyggande.

Med betong bygger vi för livet.

/Lise Langseth

Miljonprogrammet måste rustas upp och energieffektiviseras. Om detta inte sker kommer områden att förfalla och byggnaderna förlora viktiga funktioner. Hus inom miljonprogrammet byggdes utifrån dåtidens kunskap och har trots detta klarat sig med begränsat underhåll i 35-45 år. Många av miljonprogrammets lägenheter har byggts med betong. Betongens goda egenskaper ger möjligheter till flexibla planlösningar, vackra och lättstädade ytor och minskad energibehov i våra befintliga miljonprogramsområden.

Det var med stort intresse att jag läste Svenska Dagbladets artikel Betongens fall ger revansch för trä skriven av Anna Roxvall den 6 september.Artikeln är del 3 av en spännande serie - Miljonprojektet. Artikeln beskriver hur miljonprogrammet behöver renoveras för miljarder och att byggbolagen står redo. Anna lyfter fram fler exempel varav ett är byggbolaget - Lindbäcks bygg - som vill riva miljonprogramshusen och bygga trähus istället.

Det finns en enorm potential till energieffektivisering i miljonprogrammet - och det spännande med den befintliga bebyggelsen är att merparten av husen är byggda i betong. Det är synd att det finns de som vill riva den funktionella betongen istället för att ta vara på och utnyttja betongens fina egenskaper för såväl energieffektivisering som att skapa flexibla, moderna och attraktiva lägenheter i miljonprogrammet.

Betongen minskar enegibehovet

Betong kan lagra energi vilket innebär att vi kan minska värmebehovet i husen med upp till tjugo procent och kylbehovet med upp till trettio procent. Det som behövs göras är att isolera och täta fasaderna och "klä av" betongen så att vi kan utnyttja den på bästa sätt.

Betongens värmelagringsförmåga används i ett unikt projekt som bedrivs av Göteborg Energi AB där man visar på möjligheten att lagra energi i miljonprogrammets byggnader. Göteborg Energis målsättning är att jämna ut värmebelastningen genom att lagra energi i byggnader för att slippa att elda extra med olja och naturgas när det är som kallast vintertid. Göteborg Energi har testat en mängd olika hus och kommit fram till att ett punkthus med betongstommar kan lagra energi 3-6 gånger bättre än ”landshövdingshus” av trä. Göteborg Energi räknar med att erbjuda sina kunder att vara med i projektet där byggnaderna fungerar som energilagrare och på så sätt kan Göteborg Energi minska miljöbelastningen och reducera koldioxidutsläppen.

Från funktionella folkhemmet till flexibla valmöjligheter

Betong har god bärförmåga. Under millionprogrammet var funktionalismen och byggandet av folkhemmet trenden och treorna standard. Idag vill de boende ha större valmöjligheter med variernade storlekar och olika planlösningar. Betongens goda bärförmåga gör det möjligt att bygga om folkhemmets trerumslägenheterna till dagens behov av såväl ettor, tvåor, fyror som femmor.

Trendigt och lättskött

Betong är trendigt. Med råa betongväggar och slipade betonggolv kan vi skapa moderna och lättskötta lägenheter - inger är mer lättstädat och hygieniskt än ett betonggolv där det inte finns fogar som smutsen kan fastna i.

Betong brinner inte

Betong begränsar bränder. Betong brinner inte, så vi behöver inte sprinkla den. Betong ger säkerhet för såväl de boende som för räddningspersonalen som rycker ut vid en eventuell brand.

Tysta hus

Och betong dämpar ljud. Betonghus är tysta - man hör inte grannarna och man hör inte trafiken utanför.

Så det vore ju väldigt tråkigt om vi skulle riva dessa funktionella miljonprogramshus som bara väntar på att bli upprustade, energieffektiviserade och moderniserade så att vi kan erbjuda ett attraktivt boende för morgondagens generation.

Låt dig inspireras av Familjebostäders broschyr från Tensta Bo06.

Med betong bygger vi för livet.

/Lise Langseth

Det är kul att få uppleva att framtidstron är så stark i våra kommuner. Och det är kul att få uppleva att det finns så mycket kunskap och kompetens - och framförallt nyfikenhet i våra kommuner kring hur vi kan bygga klimatsmart och mer kostnadseffektivt. Vår dialog med våra större kommuner fortsätter. De senaste veckorna har vi varit i Lund, Växjö, Eskilstuna och Linköping.

I Ideernas stad Lund träffade vi Jörgen Jörgensen, Folkpartiet, vice ordförande i Byggnadsnämnden. Det är intressant att se hur våra byggtraditioner i vårt långsträckta Sverige varierar så. I Lund och Skåne är det en självklarhet att bygga i betong och tegel.

Jörgen berättde om ett mycket intressant samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun och Lunds Universitet - Miljöbyggprogram Syd. Programmet utgör en internetbaserad plattform för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan kommuner, byggherrar, byggföretag och andra aktörer för en ekologiskt hållbar utveckling. Målsättningen med Miljöbyggprogram SYD är en minskad resursanvändning samt en minskad påverkan på miljön i allmänhet och klimatet i synnerhet. Kommunens önskan är därför att programmet ska tillämpas i så hög grad som möjligt.

  Jörgen Jörgensen, Folkpartiet

I Europas grönaste stad - Växjö träffade vi en hel delegation - kommunstyrelsens ordförande Bo Frank, M, kommunstyrelsens viceordförande Charlotta Svanberg, S, kommunchef Ove Dahl, näringslivschef Thomas Karlsson och planeringschef Kristina Thorwaldsson (saknas på bilden).

Växjö kommun arrangerar ett mycket spännande rådslag om Växjö stads framtid mellan den 4 maj och 30 september. Vad ska Växjö vara för en stad om 40 år? Var och hur bor man i Växjö? Var ligger arbetsplatserna och var handlar man i Växjö? Hur färdas vi? Hur blir det med grönområden? Fyra alternativa målbilder har tagits fram för att stimulera diskussionen: den täta staden, den glesa staden, stråkstaden och satellitstaden. Resultatet av rådslaget ska ge riktlinjer för arbetet med en ny översiktsplan för Växjö stad.

    Muharrem Demirok, Miljökommunalråd för Centerpartiet i Linköping

I dag träffade vi Muharrem Demirok, Miljökommunalråd för Centerpartiet i Linköping. Här hade vi spännande diskussioner hur vi kan skapa incitament för nytänkande i samhällsbyggande och hur viktigt det var för kommunerna att ställa funktionskrav och inte detaljkrav. Muharrem efterlyste kataloghus i betong som kan byggas på mindre stadsnära tomter a 200-250 kvadratmeter.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth