Betongblogg, arkiv

Samhällsbyggnadssektorn är en av hörnstenerna i svensk ekonomi. Sektorn svarar för ungefär 10 % av BNP och sysselsätter direkt ca 500 000 personer. Från sysselsättningssynpunkt är bara vårdsektorn större.

De varor och tjänster som sektorn levererar har stor betydelse för vår välfärd och livssituation. Från det vi drar vårt första andetag tills vi förs till vår sista vila är vi beroende av byggsektorns produkter - väg och järnväg för kommunikation, lokaler för vård, skola och omsorg, kontor och industribyggnader och bostäder. Och behovet blir inte mindre, svenska storstäder väntas växa med femtio procent de närmsta åren, klimatförändringarna ökar, påfrestningarna på samhället och kraven på snabba och effektiva transporter blir allt större.

Trots att svenskt byggande är excellent när det är som bäst finns en förbättringspotential. På kort sikt är kanske miljöfrågora samt kraven på ökad produktivitet och energieffektivisering dominerande, men på längre sikt krävs nytänkande inom såväl gestaltning, teknik, process som ekonomi för att bygga morgondagens uthålliga samhälle.

Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass

Den process som leder fram till goda bostäder, kontor och anläggningar är ofta långdragen, berör många olika parter och innehåller flera delmoment. För att processen skall utvecklas måste varje aktör bidra - från byggherrar till arkitekter och teknikkkonsulter, byggentreprenörer och installatörer samt materialleverentörer. Inom samhällsbyggnadssektorn tas olika initiativ under den gemensamma visionen Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass.

Betongbranschen vill dra sitt strå till stacken genom ett aktivt utvecklingsarbete för att hitta smarta och innovativa lösningar som kan bidra till att visionen nås. Utgångspunkten för det arbetet är en insikt om att byggandet är i samhällets och allmänhetens tjänst - vi bygger för att leva.

Betong är ett av våra äldsta byggmaterial

Betong finns i princip i alla moderna konstruktioner. Än idag finns det betongbyggnader från romartiden och materialt kommer förmodligen att bli ännu viktigare i framtiden.

Visserligen går det åt en hel del energi som skapar koldioxidutsläpp vid tillverkningen av cement. Men det kompenseras av att betong under hela sin livslängd tar upp koldioxid, vilket gör materialet klimatneutralt sett över en byggnads livslängd. Betongbyggnader som rivs kan återvinnas eller återanvändas som fyllnadsmassor vilket gör att betongen väl hävdar sig i dagens kretsloppstänkande. Tar man även hänsyn till betongens andra egenskaper som värmelagrande, fuktbeständig, brandsäker, kväveoxidreducerande, formbarhet, flexibilitet med mera är betong ett material som kommer att fungera och användas i såväl dagens som framtidens samhällsbyggande.

Boken Betong för livet

Tillsammans med Infobooks och Cementa har Svensk Betong tagit fram boken Betong för livet. I boken beskrivs betongens egenskaper och möjligheter. I boken får vi också möta åtta personer som alla har stor erfarenhet av att jobba med beotng och som alla har sitt speciella förhållningssätt till materialet. Boken är rikt illustrerad med bilder från när och fjärran. Boken är en uppföljare till boken Stark, skön och formbar.

Inspireras genom möten och Betong för livet

I våra möten med politiker, arkitekter, byggherrar, teknikkonsulter, myndigheter och entreprenörer berättar vi om hur vi med betong kan spara såväl miljö som pengar. Alla vi träffar får även boken Betong för livet. Boka in ett möte med oss - så berättar vi mer och du får denna vackra bok!

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

1987 definierade Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling – ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hur bygger vi idag - för våra behov - utan att äventyra våra barns och barnbarns behov?

 Vi måste bygga klimatsmart

Att bygga klimatsmart handlar om två saker – dels att vi projekterar och bygger så att vi minimerar våra konstruktioners miljöpåverkan under deras livstid och dels att vi bygger robust och brukarvänligt så att våra konstruktioner klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat. Enligt Johan Silfwerbrands rapport från CBI tål betongen klimatförändringar.

Men hur vet vi att vi projekterar och bygger med liten miljöpåverkan?

Idag har vi miljöcertifieringssystem som är verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Det finns ett flertal certifieringssystem i världen. I Sverige har vi genom Sweden Green Building Council valt ut fyra miljöcertifieringssystem som passar svenska byggnader och fastighetsägare – Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, Breeam och Leed.  De två första systemen är redan anpassade till svenska förhållanden, de två sistnämnda är under utveckling.

Hur bidrar betongbranschen till utveckling av miljöcertifieringssystemen?

Betongbranschen arbetar med att lära sig de miljöledningssystem som Sverige har valt att använda – dels för att vi kan vara med att utveckla systemen så att de fungerar som effektiva verktyg så att vi verkligen minskar vår miljöpåverkan i vårt byggande och dels för att sammanställa fakta kring miljöriktigt byggande med betong.

Och hur bygger vi hållbart med betong?

Betong är ett förnybart byggmaterial, där naturen återskapar råvaran. Betong består av berg och sten, vilket finns i nästan obegränsad mängd på nära håll, i den svenska berggrunden. Det vi tar ut av naturen är förhållandevis lite och dessutom återbildas kalksten i ungefär samma takt som den förbrukas. När betongen hårdnat blir den till berg igen, men formad efter människan behov. Med tiden återgår betongen till kalksten och kretsloppet är fullbordad!

Men hur är det med koldioxidutsläpp vid cementtillverkning?

Vid tillverkning av cement skapas koldioxid – dels på grund av att själva processen kräver höga temperaturer och det därför åtgår en hel del energi – och dels på grund av att koldioxid skapas när kalksten och lera bildar cementklinker. Själva cementproduktionen står för omkring tre till fyra procent av världens totala koldioxidutsläpp. Cementindustrin arbetar intensivt med att minska nettoutsläppen av koldioxid. Forskning pågår och målsättningen är att inom 10 år reducera koldioxid med femtio procent. Det finns även forskning kring hur vi helt och hållet kan lagra koldioxid i berggrunden med tekniken ”Carbon Capture”.

Men det fina med betong är att under hela sin livslängd tar den upp stora delar av den koldioxid den släppte ut när kalksten blev till cementklinker. Tar vi även hänsyn till betongens andra egenskaper som energilagrande, fuktbeständig, ljuddämpande, brandsäker, NOx-reducerande, formbarhet och flexibilitet är betong ett material som kommer att fungera och användas i såväl dagens som morgondagens samhälle.

Kan vi bygga vackrare och mer hållbara betongkonstruktioner?

Betongindustrin har länge arbetat med att optimera själva betongmaterialet och kunskap kring högpresterande betong - i flera avseenden – finns redan. Det vi kan fundera på är varför vi i Sverige inte utnyttjar betongens högpresterande förmåga för att skapa vackrare, mer funktionella och hållbara konstruktioner. Varför ser vi inte flera smäckra broar som de vi till exempel kan se i Caletravas Spanien – eller som vi ser i Stockholm med Sir Norman Fosters röda Årstabro?

Min reflektion är att kunskapen finns – men vi måste samarbete bättre i tidiga skeden för att föra in materialkompetens tillsammans med kompetens kring brukande och förvaltning, estetik, gestaltning, funktion, bärförmåga, energioptimering, logistik och utförande. Då först kan vi få långsiktigt hållbara konstruktioner som är till nytta för såväl dagens som morgondagens generationer.

Med betong bygger vi för livet!

Lise Langseth

På konferensen om Framtidens byggande som hölls förre veckan av IBC Euroforum, var budskapet klart - Fokusera på kundens behov, sätt mål, samverka och arbeta långsiktigt och hållbart för att skapa värden för brukarna. Arbeta lean och använd BIM i produktionsprocessen. Bra kommunikation mellan alla inblandade är nyckelordet för att lyckas bra! Så sammanställde Mats Björs, konferensens moderator och VD för Byggherrerna på facebook.

Och visst är det så. Fokuserar vi på kundens behov, tar in kompetens och kunskap redan i tidiga skeden och samverkar genom hela projektet bygger vi samhällen där vi utnyttjar smarta tekniska och arkitektoniska lösningar och spar såväl pengar som miljö under hela konstruktionens livslängd.

Tar vi med betongkunnandet tidigt i processen kan vi åstadkomma nästan vad som helst - bara fantasin sätter gränser:

Tänk om.....

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Med betong kan vi spara såväl miljö som pengar. Det är vårt budskap i Almedalen och med goda exempel visar vi detta när vi träffar kommunföreträdare, statssekreterare, byggherrar, arkitekter och entreprenörer.

I våra samtal diskuterar vi hur vi kan få mer innovativa och kreativa helhetslösningar genom att tänka nytt i upphandlingsprocessen och använda betongtillverkarnas kunskap och kompetens redan i projekteringen. Betongens förmåga att ta upp koldioxid och reducera kväveoxid är nya rön som inte alla känner till och kan vara till stor nytta i samhällsbyggandet. Även betongens energilagringsförmåga är av stort intresse - samt betongens brandbegränsande och akustiska egenskaper.

De goda exemplen där vi synliggör hur vi kan spara miljö och pengar är:

- Hamburgerrestaurangen Max, som är måna om miljön, väljer att bygga i betong och glas - läs mer

- Betongväg i Förbifart Stockholm - läs mer

- Betongväg för lägre samhällskostnader - läs mer

- Fullskaleförsök i Malmö där betongplattor reducerar NOx-halter i stadsluften - läs mer

- Med betongs energilagrande förmåga och smarta arkitektoniska och tekniska lösningar kan vi spara energi för såväl kyla som värme - läs mer

- Från folkehem till attraktiva bostäder - hur vi kan bygga om miljonprogrammet - läs mer

- Att betong är som skogen - betongen tar upp koldioxid under hela sin livslängd - läs mer

- Vi bygger för att leva - läs mer

I går träffade vi följande personer:

Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör i Västerås Stad (till vänster i bild ) och Eva Salén, direktör för Sociala Nämndarnas stab, Västerås Stad (till höger)

 Anders Lago, orförande i HSB (till höger) tillsammans med Fredrik Holst, VD för Abetong och ordförande för Svensk Betong

Per Ankarsjö, borgarråd i Stockholm.

Följande personer träffar vi idag - Kurt Eliasson, VD för SABO, statssekreterare Ulf Perbo och Riksbyggens VD Sten Åke Carlsson.

Vi som är i Almedalen är Fredrik Holst, Abetong, Fredrik Jansson och Göran Andreasson, både från Cementa och Lise Langseth, Svensk Betong.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Varför byggs inte fler betongvägar då det är en lönsam investering för såväl samhället som för miljön? Det finns knappt nio mil betongväg i Sverige. De längsta är E4 Uppsala-Läby och E6/E20 vid Falkenberg. Inom Trafikverket pågår diskussioner om att bygga betongvägar där det är tät trafik.

Trafikverket har beslutat att utvärdera om betongväg kan bli ett alternativ för den nya E4 genom Skönsberg. Betongväg är även ett alternativ i Förbifart Stockholm. En betongväg kräver mindre underhåll och kan dessutom ge miljömässiga fördelar för både närboende och trafikanter. Fördelarna, framförallt i tättbebyggda områden, är flera som exempelvis ett minskat underhållsbehov, lägre trafikbuller och minskad risk för vattenplaning. 

- Sett över en längre tid har betongvägar visat sig vara ekonomiskt fördelaktiga. Vi tror att ett betongvägsalternativ i Skönsberg på ett effektivt sätt kan bidra till projektets mål om en minskad miljöpåverkan samt en förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet, säger Trafikverkets projektchef Magnus Lundberg.

Betongväg är dyrare - för Trafikverket blir investeringen 2-5% högre. Däremot blir Trafikverkets reparations- och underhållskostnader lägre. Betongen är slitstark och kräver mindre underhåll.

Samhällskostnaderna blir helt klart lägre med en betongväg - det blir färre olyckor på grund av mindre spårbildning. Trafikstörningar på grund av vägarbeten blir färre. Det finns även miljöfördelar med betong. Rullmotståndet mellan däck och betongbeläggningen är mindre och detta innebär att vi får en lägre bränsleförbrukning på en betongväg. Mindre bränsleförbrukning ger lägre koldioxidutsläpp. Vi får även mindre mängd partiklar från betongbeläggningen och betongen är ljus i färgen vilket spar belysning.

Bränsleförbrukningen för en personbil är ca 1,1% lägre, för en lastbil ca 4-5 %. Här är ett räkneexempel för en personbil som kör på en 46 kilometer motorväg i betong med 23 000 ÅDT (årsdygnstrafik):

Christer Johansson på Miljöförvaltningen i Stockholm har skrivit intressanta rapporter om luftföroreningar i stadsmiljö, Avståndets betydelse för luftföroreningshalter från vägar och tunnelmynnigar och Partiklar i stadsmiljö, källor och halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt i PM 10.

Med betong kan vi spara såväl miljö som pengar. Vi kan med betong minska partikelhalten i luften och vi kan reducera kväveoxidhalten.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth