Betongblogg, arkiv

Miljonprogrammet måste rustas upp och energieffektiviseras. Om detta inte sker kommer områden att förfalla och byggnaderna förlora viktiga funktioner. Hus inom miljonprogrammet byggdes utifrån dåtidens kunskap och har trots detta klarat sig med begränsat underhåll i 35-45 år. Många av miljonprogrammets lägenheter har byggts med betong. Betongens goda egenskaper ger möjligheter till flexibla planlösningar, vackra och lättstädade ytor och minskad energibehov i våra befintliga miljonprogramsområden.

Det var med stort intresse att jag läste Svenska Dagbladets artikel Betongens fall ger revansch för trä skriven av Anna Roxvall den 6 september.Artikeln är del 3 av en spännande serie - Miljonprojektet. Artikeln beskriver hur miljonprogrammet behöver renoveras för miljarder och att byggbolagen står redo. Anna lyfter fram fler exempel varav ett är byggbolaget - Lindbäcks bygg - som vill riva miljonprogramshusen och bygga trähus istället.

Det finns en enorm potential till energieffektivisering i miljonprogrammet - och det spännande med den befintliga bebyggelsen är att merparten av husen är byggda i betong. Det är synd att det finns de som vill riva den funktionella betongen istället för att ta vara på och utnyttja betongens fina egenskaper för såväl energieffektivisering som att skapa flexibla, moderna och attraktiva lägenheter i miljonprogrammet.

Betongen minskar enegibehovet

Betong kan lagra energi vilket innebär att vi kan minska värmebehovet i husen med upp till tjugo procent och kylbehovet med upp till trettio procent. Det som behövs göras är att isolera och täta fasaderna och "klä av" betongen så att vi kan utnyttja den på bästa sätt.

Betongens värmelagringsförmåga används i ett unikt projekt som bedrivs av Göteborg Energi AB där man visar på möjligheten att lagra energi i miljonprogrammets byggnader. Göteborg Energis målsättning är att jämna ut värmebelastningen genom att lagra energi i byggnader för att slippa att elda extra med olja och naturgas när det är som kallast vintertid. Göteborg Energi har testat en mängd olika hus och kommit fram till att ett punkthus med betongstommar kan lagra energi 3-6 gånger bättre än ”landshövdingshus” av trä. Göteborg Energi räknar med att erbjuda sina kunder att vara med i projektet där byggnaderna fungerar som energilagrare och på så sätt kan Göteborg Energi minska miljöbelastningen och reducera koldioxidutsläppen.

Från funktionella folkhemmet till flexibla valmöjligheter

Betong har god bärförmåga. Under millionprogrammet var funktionalismen och byggandet av folkhemmet trenden och treorna standard. Idag vill de boende ha större valmöjligheter med variernade storlekar och olika planlösningar. Betongens goda bärförmåga gör det möjligt att bygga om folkhemmets trerumslägenheterna till dagens behov av såväl ettor, tvåor, fyror som femmor.

Trendigt och lättskött

Betong är trendigt. Med råa betongväggar och slipade betonggolv kan vi skapa moderna och lättskötta lägenheter - inger är mer lättstädat och hygieniskt än ett betonggolv där det inte finns fogar som smutsen kan fastna i.

Betong brinner inte

Betong begränsar bränder. Betong brinner inte, så vi behöver inte sprinkla den. Betong ger säkerhet för såväl de boende som för räddningspersonalen som rycker ut vid en eventuell brand.

Tysta hus

Och betong dämpar ljud. Betonghus är tysta - man hör inte grannarna och man hör inte trafiken utanför.

Så det vore ju väldigt tråkigt om vi skulle riva dessa funktionella miljonprogramshus som bara väntar på att bli upprustade, energieffektiviserade och moderniserade så att vi kan erbjuda ett attraktivt boende för morgondagens generation.

Låt dig inspireras av Familjebostäders broschyr från Tensta Bo06.

Med betong bygger vi för livet.

/Lise Langseth

Dialog är vårt viktigaste verktyg för att skapa delaktighet och förståelse. I går besökte vi Sundsvall kommun för att fortsätta vår dialog med kommunföreträdare. Vårt budskap är enkelt – med betong kan vi tillsammans minska miljöpåverkan och spara skattepengar.

I Sundsvall hade vi ett mycket intressant och givande möte med  kommunalrådet Peder Björk (S) och stadsbyggnadsnämndens ordförande Leif Nilsson (S).

Vi samtalade kring Sundsvalls planer om att bli ett nytt transportcentrum. Vi pratade även om betongen som ett hållbart byggmaterial i alla avseenden – såväl som socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Betong klarar av EUs byggdirektivs sju krav utan krusiduller – vi behöver inte plasta in betongen – för den möglar inte – vi behöver inte sprinkla betongen för den brinner inte – och vi behöver inga särskilda ljudkonstruktioner – för betongkonstruktionen i sig klarar av ljudkraven med glans. Dessutom kan vi spara energi om vi ser konstruktionen som ett system och använder betongens energilagrande förmåga på ett optimalt sätt.

Med betong kan vi spara skattepengar

Varje dag brinner det på Sveriges skolor och förskolor. I fjol brann det på 457 skolor – minst hälften av bränderna var anlagda. Notan för bränderna 2009 kan sluta på en miljard kronor. Betongbyggnader klassas vanligast i den mest gynnsamma kategorin för brandförsäkring. Brandpremien för ett trähus är normalt cirka fem gånger högre än för ett hus i betong. Brandskydd med betong minskar dryga ekonomiska förluster – inte minst orsakade av vattenskador. Betongens brandhärdighet gör att det mesta av en betongkonstruktion förblir oskadad även vid våldsamma bränder. Reparationer och renoveringar begränsas till ett minimum efter en brand och verksamheten kan snabbare återställas till det normala. Så bygger vi skolor i betong kan vi begränsa bränder och spara skattepengar.

Med betong kan vi minska miljöpåverkan

Betong är som skogen – den absorberar koldioxid under hela betongkonstruktionens livslängd – och även efter betongkonstruktionen har rivits.
Betong med titandioxid kan reducera kväveoxid i stadsluften. Försök pågår i Malmö där betongsten med titandioxid har lagts på stadens gator för att reducera luftföroreningar.

Med betong kan vi spara energi

Betong kan lagra energi. Bygger vi så att huset fungerar som en helhet kan vi med betongens energilagrande förmåga och smarta tekniska och arkitektoniska lösningar minska husets kylbehov med upp till trettio procent och värmebehovet upp till tjugo procent.
Den stora energibesparelsen ligger i Sveriges fyra miljoner befintliga bostäder. I 60 – och 70-talets miljonprogram finns stora möjligheter till effektivisering. Och en stor fördel med dessa bostäder är att de flesta har stommar av betong. I ett unikt projekt som bedrivs av Göteborg Energi AB har man visat på möjligheten att lagra energi i dessa byggnader. Göteborg Energis målsättning är att jämna ut värmebelastningen genom energilagring i byggnader för att slippa att elda extra med olja och naturgas när värmebehovet är som störst. Göteborg Energi har testat en mängd olika hus och kommit fram till att ett punkthus med betongstommar kan lagra energi 3-6 gånger bättre än ”landshövdingshus” av trä. Göteborg Energi räknar med att till sommaren kunna erbjuda sina kunder att vara med i projektet där byggnaderna fungerar som energilagrare och på så sätt kan Göteborg Energi minska miljöbelastningen och reducera koldioxidutsläppen.

Dialog för förståelse och kunskap

I våra möten med kommunerna har vi träffat mycket kunniga och nyfikna kommunföreträdare. Alla har varit mycket intresserade av att diskutera hur vi tillsammans kan minska miljöpåverkan och skattepengar genom att bygga klimatsmart med ett helhetstänk och med betong.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Hej politiker - långsiktig hållbarhet kräver betong

I många kommuner pratas det om att bygga i trä. Vi i Betongforum är oroade för att kommunerna glömmer bort betongen som samhällets viktigaste byggmaterial.

Betongforum samarbetar med pr-byrån Samhällsinsikt för att föra en dialog med kommunföreträdare för att öka kunskapen om betongens möjligheter och värden i framtida nybyggnation. De senaste veckorna har vi besökt Västerås kommun, Göteborg och Malmö. Vi har även bokat in dialog med kommunföreträdare i Gävle, Örebro, Sundsvall, Lund, Växjö, Eskilstuna samt Umeå – och fler dialoger kommer.

Vårt budskap är enkelt – långsiktig hållbarhet kräver betong! Med betong kan vi tillsammans minska klimatpåverkan. Använder vi betongens alla egenskaper på ett klokt sätt kan vi spara skattepengar! Betong är hållbart, klimatsmart, energibesparande och en del av kretsloppet.

Betong klarar av EU:s byggdirektivs alla krav – utan krusiduller.

Betong begränsar bränder

Varje dag brinner det på Sveriges skolor och förskolor. I fjol brann det på 457 skolor – minst hälften av bränderna var anlagda. Notan för bränderna 2009 kan sluta på en miljard kronor. Betongbyggnader klassas vanligast i den mest gynnsamma kategorin för brandförsäkring. Brandpremien för ett trähus är normalt cirka fem gånger högre än för ett hus i betong. Brandskydd med betong minskar dryga ekonomiska förluster – inte minst orsakade av vattenskador. Betongens brandhärdighet gör att det mesta av en betongkonstruktion förblir oskadad även vid våldsamma bränder. Reparationer och renoveringar begränsas till ett minimum efter en brand och verksamheten kan snabbare återställas till det normala.

Betong möglar inte

Betong är ett oorganiskt material. Betong tål de kommande klimatförändringarna med fuktigare och varmare klimat och häftigare stormar. Bygger vi med betong får vi hälsosammare inomhusmiljöer och färre fukt- och mögelskador.

Betong sparar energi

Betong ger en jämn inomhustemperatur och avger värme på natten och kyler på dagen. Undersökningar visar att vi kan spara upp till 15 % av energin för uppvärmning och 20 % av energin för kylning genom att använda värmetrögheten i en betongstomme.

Betong dämpar ljud

Hus med betongstommar klarar lätt av högsta ljudklass. Betongen i sig ger en god ljudisolering med måttliga konstruktionstjocklekar.

Lägre underhållskostnader

Betong är slitstarkt och kräver mindre underhåll.

Betong – en del av kretsloppet

Vid tillverkning av cement åtgår en hel del energi som skapar koldioxidutsläpp.  Även om betong har fördelar ut ett livscykelperspektiv medför själva cementproduktionen omkring 4-5 procent av världens totala koldioxidutsläpp.  Cementindustrin arbetar med att minska nettoutsläppen av koldioxid så mycket som möjligt genom användning av alternativa bränslen och förbättra energieffektiviteten i tillverkningen. Intensiv forskning pågår. Det finns en målsättning att inom 10 år reducera koldioxidutsläpp med 50 %.

Koldioxidutsläpp vid tillverkning av cement kompenseras av att betong under hela sin livslängd tar upp koldioxid. Cirka femtio procent absorberas tillbaks av betongen. Lägg därtill betongens andra egenskaper som energibesparande, fuktbeständighet, brandsäkerhet, kväveoxidreducerare med mera och vi har ett material som fungerade igår, fungerar idag och fungerar imorgon.

Med betong bygger vi för  livet!

/Lise Langseth

I morgon börjar en ny vecka – vart tar tiden vägen? Nyss var det januari, nu är det mars………

Våren är just nu det stora samtalsämnet - vårens vara eller inte vara. En del av oss älskar snön – särskilt vi som åker skidor – en del av oss tycker att det räcker med snö för i år. Men vi ser tydliga täcken på att våren är på väg – Båtmässan – Allt för sjön öppnade i går – Skåne kan rapportera om krokus och bara vägar – och solstrålerna värmer – det är vår!

Och med våren kommer Svensk Betong – om betongbranschen vill. Betongvaruindustrins och Fabriksbetongföreningens styrelser  – tillsammans med oss på Storgatan – arbetar intensivt med att att klä betongen i nya färger, former och känslor.   I morgon, måndag ska vi ha en workshop där vi ska diskutera allt från stadgar, ekonomi och varumärket Svensk Betong.

Det är endast en och en halv månad kvar till årsmötet den 27 april som ska fatta beslutet om den nya organinsationen. Spännande!

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth