Betongblogg, arkiv

Tänk om 2011 blir det året då kreativitet och innovationer får löna sig. Tänk om helhetstänkandet blir rådande och vi börjar se konstruktionen som ett system där vi utnyttjar smarta tekniska och arkitektoniska lösningar för att spara såväl pengar som miljö under hela konstruktionens livslängd.

Tänk om vi i samhällsbyggnadssektorn får se nya sätt att upphandla där lägsta pris inte blir utslagsgivande - där upphandlingen istället premierar innovativa, kostnadseffektiva och långsiktiga helhetslösningar.

Tänk om vi under 2011 ändrar stafettloppstänkandet till ett byggande där vi sätter samman kreativa team som är med från tidiga skeden. Team som består av byggherre, förvaltare, arkitekt, teknikkonsult, entreprenör och materialtillverkare och som tillsammans tar fram en hållbar helhetslösning,

Tänk om vi på allvar industrialiserar byggprocessen genom att använda oss av verktyg som BIM (Building Information Modeling) som möjliggör att vi bygger konstruktionen virtuellt i datorn. På så vis minimerar vi riskerna för fel, brister och olyckor på byggarbetsplatsen och byggandet går effektivt och smidigt.

Tänk om vi i byggprocessen tar in betongkunnandet tidigt så att vi kan få smarta lösningar. På så vis kan vi få konstruktioner som är kostnads- och energieffektiva, som inte möglar, som står stadigt när stormen rasar, som skapar tysta och trygga miljöer för de boende – konstruktioner i tiden – som även klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat.

Jag är övertygad om att 2011 blir ett spännande år för samhällsbyggnadssektorn. Viljan till effektivisering, samarbete och helhetstänkande finns. God fortsättning på 2011.

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Bilden är en illustration från Viking Green City - förslag till det nya Göteborg.

Miljonprogrammet måste rustas upp och energieffektiviseras. Om detta inte sker kommer områden att förfalla och byggnaderna förlora viktiga funktioner. Hus inom miljonprogrammet byggdes utifrån dåtidens kunskap och har trots detta klarat sig med begränsat underhåll i 35-45 år. Många av miljonprogrammets lägenheter har byggts med betong. Betongens goda egenskaper ger möjligheter till flexibla planlösningar, vackra och lättstädade ytor och minskad energibehov i våra befintliga miljonprogramsområden.

Det var med stort intresse att jag läste Svenska Dagbladets artikel Betongens fall ger revansch för trä skriven av Anna Roxvall den 6 september.Artikeln är del 3 av en spännande serie - Miljonprojektet. Artikeln beskriver hur miljonprogrammet behöver renoveras för miljarder och att byggbolagen står redo. Anna lyfter fram fler exempel varav ett är byggbolaget - Lindbäcks bygg - som vill riva miljonprogramshusen och bygga trähus istället.

Det finns en enorm potential till energieffektivisering i miljonprogrammet - och det spännande med den befintliga bebyggelsen är att merparten av husen är byggda i betong. Det är synd att det finns de som vill riva den funktionella betongen istället för att ta vara på och utnyttja betongens fina egenskaper för såväl energieffektivisering som att skapa flexibla, moderna och attraktiva lägenheter i miljonprogrammet.

Betongen minskar enegibehovet

Betong kan lagra energi vilket innebär att vi kan minska värmebehovet i husen med upp till tjugo procent och kylbehovet med upp till trettio procent. Det som behövs göras är att isolera och täta fasaderna och "klä av" betongen så att vi kan utnyttja den på bästa sätt.

Betongens värmelagringsförmåga används i ett unikt projekt som bedrivs av Göteborg Energi AB där man visar på möjligheten att lagra energi i miljonprogrammets byggnader. Göteborg Energis målsättning är att jämna ut värmebelastningen genom att lagra energi i byggnader för att slippa att elda extra med olja och naturgas när det är som kallast vintertid. Göteborg Energi har testat en mängd olika hus och kommit fram till att ett punkthus med betongstommar kan lagra energi 3-6 gånger bättre än ”landshövdingshus” av trä. Göteborg Energi räknar med att erbjuda sina kunder att vara med i projektet där byggnaderna fungerar som energilagrare och på så sätt kan Göteborg Energi minska miljöbelastningen och reducera koldioxidutsläppen.

Från funktionella folkhemmet till flexibla valmöjligheter

Betong har god bärförmåga. Under millionprogrammet var funktionalismen och byggandet av folkhemmet trenden och treorna standard. Idag vill de boende ha större valmöjligheter med variernade storlekar och olika planlösningar. Betongens goda bärförmåga gör det möjligt att bygga om folkhemmets trerumslägenheterna till dagens behov av såväl ettor, tvåor, fyror som femmor.

Trendigt och lättskött

Betong är trendigt. Med råa betongväggar och slipade betonggolv kan vi skapa moderna och lättskötta lägenheter - inger är mer lättstädat och hygieniskt än ett betonggolv där det inte finns fogar som smutsen kan fastna i.

Betong brinner inte

Betong begränsar bränder. Betong brinner inte, så vi behöver inte sprinkla den. Betong ger säkerhet för såväl de boende som för räddningspersonalen som rycker ut vid en eventuell brand.

Tysta hus

Och betong dämpar ljud. Betonghus är tysta - man hör inte grannarna och man hör inte trafiken utanför.

Så det vore ju väldigt tråkigt om vi skulle riva dessa funktionella miljonprogramshus som bara väntar på att bli upprustade, energieffektiviserade och moderniserade så att vi kan erbjuda ett attraktivt boende för morgondagens generation.

Låt dig inspireras av Familjebostäders broschyr från Tensta Bo06.

Med betong bygger vi för livet.

/Lise Langseth

Betongens storhetstid närmar sig - så säger projektledare Thomas Juul Andersen vid Teknologisk Institut i Danmark som leder EU-projektet TailorCrete. Projektet ska utveckla metoder som ska skräddarsy betongen och byggtekniken så att vi kan få mer innovativa hus med större variation.

Betong är ett av de mest användbara byggmaterialen, men förknippas oftast med något som är fyrkantigt och grått. Så skrev Björn Lindahl i Svenska Dagbladet  idag. Han beskriver EU-projektet Tailor Crete som arbetar med att hitta metoder för att skräddarsy betong så att vi kan få mer innovativa hus och mer variation.TailorCrete är ett EU-projekt som är en vidareutveckling av ett danskt projekt - Unikabeton  - som Teknologiskt Institut har utvecklat tillsammans med en rad byggföretag.TailorCretes målsättning är att gå från mer traditionellt rektangulära formar i dagens byggande till att uppföra unika betongbyggnader utan att det kräver dyra och arbetsintensiva byggprocesser. Projektet startades 2009 och ska enligt plan avslutas 2013.

Sveriges engagemang

Sverige är engagerad i projektet via Chalmers. Enligt Karin Lundgren på avdelningen för konstruktionsteknik ska Chalmers arbete med armeringen. Tillsammans med robotingenjörer ska Chalmers arbete med att utveckla roboter som ska skräddarsy och montera armeringen. Enligt projektledare Thomas Juul Andersen är det flera års utvecklingsarbete innan man har fått fram en konstruktionsteknik som är konkurrenskraftig med dagens industrialiserade byggteknik. Men vi har en vision om att betongens storhetstid närmar sig säger Thomas Juul Andersen på Teknologisk Institut. 

Betong är äldre än man kan tro

Betong är ett material som uppfunnits flera gånger. Först grekerna, sedan romarna och därefter ytterligare en gång, på 1800-talet av engelskmannen Joseph Aspdin som patenterade Portlandcement 1824.

Pantheon byggdes i romersk kvalitetsbetong för över 2000 år sedan! Pantheon byggdes av Augustus härförare Agrippa 27 f.Kr. Kejsaren Hadrianus gav Pantheons sin nuvarande form 127 e.Kr. Pantheon är en kupoltäckt cylinder vars diameter och höjd är den samma - 42,40 meter. Första partiet av betong byggdes med sten som ballast, nästa parti med tegelsten och slutligen med lätt pimpsten – detta för att göra konstruktionen lättare uppåt. Samtidigt minskar väggarnas tjocklek från 5,90 meter till 1,50 meter.

De romerska konstruktörerna har med utomordentlig skicklighet lyckats skapa ett mästerverk som är lika vacker idag som den var när den byggdes.  

Rom - den eviga staden

I Rom känner man historiens vingslag - i Colosseum, Pantheon och katakomberna. Men man kan även njuta av modern betongarkitektur. Förre veckan besökte jag Maxxi  - Roms nya moderna museum - ritat av stjärnarkitekten Zaha Hadid . Betong är både formbart och vackert - det är bara fantasin som sätter gränser - se själv...........

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Kvarteret Klassföreståndaren, Stockholm, Rosenbergs Arkitekter, Inga Varg vann Betongvaruindustrins (nu Svensk Betong) Arkitekturpris som delades ut för elfte gången den 4 maj i Kulturhuset i Stockholm.

Juryn bestod av Vanja Knocke, SAR/MSA, Statens Fastighetsverk, Ibb Berglund, SAR/MSA, Johan Celsing Arkitektkontor och Anne Beim, Institut for Teknologi Kunstakademiet Arkitektskole.

Juryns motivering;
”I ett trångt innerstadsläge har betongelement använts för en nybyggnad med många kvaliteter. Ett intressant spel med elementens förskjutningar och blindfogar bildar tillsammans med betongens olika ytor en närmast klassisk fasadarkitektur. Elementens konstruktion med dubbla fönsterlager utnyttjas intelligent för att lösa solavskärmning, bullerdämpning och klimat. De lekfullt sidoförskjutna och överstora yttre glasytorna bidrar till att motsäga elementteknikens repetitiva egenart. Ett projekt med hela den finess som krävs av en representativ kontorsbyggnad i Stockholms centrala innerstad.”

Prissumman är 150 000 kronor. Den tilldelas pristagaren tillsammans med en minnesskulptur.

Rosenbergs Arkitekter vann även Betongvaruindustrins Arkitekturpris år 1992 då för ”Bankhus 90” i Rissne.
De övriga två nominerade projekten av 22 anmälda var Sätoftaskolan i Höör, White arkitekter och Cowi och Stiller Studios, Lidingö, Claesson Koivisto Rune Arkitektkontor.

Priset, som är instiftat för främjande av god arkitektur, tilldelas arkitekten till ett nyligen uppfört svenskt byggnadsverk där betongelementen bidragit till en hög arkitektonisk klass för byggnadsverket som helhet.