1987 definierade Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling – ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hur bygger vi idag - för våra behov - utan att äventyra våra barns och barnbarns behov?
Vi måste bygga klimatsmart
Att bygga klimatsmart handlar om två saker – dels att vi projekterar och bygger så att vi minimerar våra konstruktioners miljöpåverkan under deras livstid och dels att vi bygger robust och brukarvänligt så att våra konstruktioner klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat. Enligt Johan Silfwerbrands rapport från CBI tål betongen klimatförändringar.
Men hur vet vi att vi projekterar och bygger med liten miljöpåverkan?
Idag har vi miljöcertifieringssystem som är verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Det finns ett flertal certifieringssystem i världen. I Sverige har vi genom Sweden Green Building Council valt ut fyra miljöcertifieringssystem som passar svenska byggnader och fastighetsägare – Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, Breeam och Leed. De två första systemen är redan anpassade till svenska förhållanden, de två sistnämnda är under utveckling.
Hur bidrar betongbranschen till utveckling av miljöcertifieringssystemen?
Betongbranschen arbetar med att lära sig de miljöledningssystem som Sverige har valt att använda – dels för att vi kan vara med att utveckla systemen så att de fungerar som effektiva verktyg så att vi verkligen minskar vår miljöpåverkan i vårt byggande och dels för att sammanställa fakta kring miljöriktigt byggande med betong.
Och hur bygger vi hållbart med betong?
Betong är ett förnybart byggmaterial, där naturen återskapar råvaran. Betong består av berg och sten, vilket finns i nästan obegränsad mängd på nära håll, i den svenska berggrunden. Det vi tar ut av naturen är förhållandevis lite och dessutom återbildas kalksten i ungefär samma takt som den förbrukas. När betongen hårdnat blir den till berg igen, men formad efter människan behov. Med tiden återgår betongen till kalksten och kretsloppet är fullbordad!
Men hur är det med koldioxidutsläpp vid cementtillverkning?
Vid tillverkning av cement skapas koldioxid – dels på grund av att själva processen kräver höga temperaturer och det därför åtgår en hel del energi – och dels på grund av att koldioxid skapas när kalksten och lera bildar cementklinker. Själva cementproduktionen står för omkring tre till fyra procent av världens totala koldioxidutsläpp. Cementindustrin arbetar intensivt med att minska nettoutsläppen av koldioxid. Forskning pågår och målsättningen är att inom 10 år reducera koldioxid med femtio procent. Det finns även forskning kring hur vi helt och hållet kan lagra koldioxid i berggrunden med tekniken ”Carbon Capture”.
Men det fina med betong är att under hela sin livslängd tar den upp stora delar av den koldioxid den släppte ut när kalksten blev till cementklinker. Tar vi även hänsyn till betongens andra egenskaper som energilagrande, fuktbeständig, ljuddämpande, brandsäker, NOx-reducerande, formbarhet och flexibilitet är betong ett material som kommer att fungera och användas i såväl dagens som morgondagens samhälle.
Kan vi bygga vackrare och mer hållbara betongkonstruktioner?
Betongindustrin har länge arbetat med att optimera själva betongmaterialet och kunskap kring högpresterande betong - i flera avseenden – finns redan. Det vi kan fundera på är varför vi i Sverige inte utnyttjar betongens högpresterande förmåga för att skapa vackrare, mer funktionella och hållbara konstruktioner. Varför ser vi inte flera smäckra broar som de vi till exempel kan se i Caletravas Spanien – eller som vi ser i Stockholm med Sir Norman Fosters röda Årstabro?
Min reflektion är att kunskapen finns – men vi måste samarbete bättre i tidiga skeden för att föra in materialkompetens tillsammans med kompetens kring brukande och förvaltning, estetik, gestaltning, funktion, bärförmåga, energioptimering, logistik och utförande. Då först kan vi få långsiktigt hållbara konstruktioner som är till nytta för såväl dagens som morgondagens generationer.
Med betong bygger vi för livet!
Lise Langseth
