”Sommaren är kort – det mesta regnar bort – men nu är den här – så ta för dig – solen skiner idag – hösten kommer snart – det går med vindens fart – så lyssna på mig – solen skiner – kanske bara idag” – sjunger Tomas Ledin. Och jag känner igen mig i texten. Jag började jobba igen i går efter semestern – och nu skiner solen – äntligen! Det är härligt med sommar!
Min viktigaste källa till information på semestern har varit den norska webbsidan www.yr.no. Hur blir vädret i morgon? Är det bra väder för ett besök på Gröna Lund eller inte? Hur bli vädret i Göteborg, i Rom eller i norska fjällen?
Jag hann med både Gröna Lund och Liseberg – utan att det regnade på mig. Jag åkte Balder för första gången i mitt liv – och det kittlade så härligt i magen! Vilken ingenjörskonst – en härlig träkonstruktion – väl förankrad i en stadig betongplatta!
Men visst har det regnat mycket i sommar? I varje fall där jag har varit……….
Vad beror det på – att det regnar så mycket? Ja, än en gång har jag varit inne på www.yr.no och på www.smhi.se och både säger att det har blivit våtare och varmare. På SMHI:s hemsida kan vi läsa att på många håll i Sverige blev årets julimånad en av de regnigaste och flera stationer noterade nya rekord. Tecknen är många och oron stor för att vi står inför klimatförändringar. Den globala medeltemperaturen har under de senaste 100 åren ökat med 0,7 grader. I klimatsammanhang är detta att betrakta som en stor och snabb ökning. Andra tecken på klimatförändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbörsmönster.
Så vad kan vi göra? Kan vi bromsa klimatförändringarna? Och kan vi inte till fullo bromsa förändringarna – hur kan vi anpassa oss till vår föränderliga värld? Jag menar att vi måste göra både delar – dels måste vi försöka minska klimatpåverkan. Dels måste vi lära oss att anpassa oss.
Minska klimatpåverkan
Hur kan vi i betongbranschen och samhällsbyggnadssektorn bidra till att minska klimatpåverkan?
Samhällsbyggnadssektorn kallas 40 % sektorn. Till vår bebyggelse går 40 % av Sveriges totala energianvändning, 40 % av den totala materialanvändningen och 10 % av transporterna! I detta ligger en enorm potential till effektivisering och möjligheterna till att minska miljöeffekterna är stora. Som materialtillverkare har vi en viktig roll. Med vårt kunnande och vår erfarenhet kan vi bidra till ett helhetstänkande och utveckling.
Idag kommer vi tyvärr oftast in allt för sent i byggprocessen. Detta innebär att vi inte alltid får en optimal konstruktion där vi utnyttjar byggmaterialens potential till fullo.
I sektorn saknar vi dessutom ETT sätt att beräkna och mäta konstruktioners verkliga miljöpåverkan. Beroende på vem man frågor får man olika svar - frågar man skogsindustrierna, får man ett svar – frågor man betongbranschen ett annat. Vi har med andra ord olika sätt att beräkna miljöpåverkan. Vi måste därför få ett standardiserat sätt att räkna på. Det jobbas med detta inom den Europeiska standardiseringen, men tyvärr går det för långsamt. Vi måste hitta ett sätt snarast – så att vi kan minska miljöpåverkan nu!
Anpassning
Och hur ska vi anpassa oss till vår föränderliga värld?
Än en gång är det viktigt att vi bygger långsiktigt hållbart, robust och brukarvänligt. Att bygga in fuktkänsliga material i fuktiga miljöer – och tro att det ska hålla om vi sätter dit en fuktspärr eller plastar in materialet…………
Hur länge håller fuktspärren? Vad händer om vi borrar hål i fuktspärren? Mitt budskap är att vi använder rätt material på rätt plats. Att vi använder oss av fukttåliga material i fuktiga miljöer.
Betong tål fukt. Det möglar inte. Det står stadigt och är i princip underhållsfritt om det är utfört på rätt sätt.
Med betong bygger vi för livet!
/Lise Langseth
