Betongblogg

Samhällsbyggnadssektorn är en av hörnstenerna i svensk ekonomi. Sektorn svarar för ungefär 10 % av BNP och sysselsätter direkt ca 500 000 personer. Från sysselsättningssynpunkt är bara vårdsektorn större.

De varor och tjänster som sektorn levererar har stor betydelse för vår välfärd och livssituation. Från det vi drar vårt första andetag tills vi förs till vår sista vila är vi beroende av byggsektorns produkter - väg och järnväg för kommunikation, lokaler för vård, skola och omsorg, kontor och industribyggnader och bostäder. Och behovet blir inte mindre, svenska storstäder väntas växa med femtio procent de närmsta åren, klimatförändringarna ökar, påfrestningarna på samhället och kraven på snabba och effektiva transporter blir allt större.

Trots att svenskt byggande är excellent när det är som bäst finns en förbättringspotential. På kort sikt är kanske miljöfrågora samt kraven på ökad produktivitet och energieffektivisering dominerande, men på längre sikt krävs nytänkande inom såväl gestaltning, teknik, process som ekonomi för att bygga morgondagens uthålliga samhälle.

Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass

Den process som leder fram till goda bostäder, kontor och anläggningar är ofta långdragen, berör många olika parter och innehåller flera delmoment. För att processen skall utvecklas måste varje aktör bidra - från byggherrar till arkitekter och teknikkkonsulter, byggentreprenörer och installatörer samt materialleverentörer. Inom samhällsbyggnadssektorn tas olika initiativ under den gemensamma visionen Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass.

Betongbranschen vill dra sitt strå till stacken genom ett aktivt utvecklingsarbete för att hitta smarta och innovativa lösningar som kan bidra till att visionen nås. Utgångspunkten för det arbetet är en insikt om att byggandet är i samhällets och allmänhetens tjänst - vi bygger för att leva.

Betong är ett av våra äldsta byggmaterial

Betong finns i princip i alla moderna konstruktioner. Än idag finns det betongbyggnader från romartiden och materialt kommer förmodligen att bli ännu viktigare i framtiden.

Visserligen går det åt en hel del energi som skapar koldioxidutsläpp vid tillverkningen av cement. Men det kompenseras av att betong under hela sin livslängd tar upp koldioxid, vilket gör materialet klimatneutralt sett över en byggnads livslängd. Betongbyggnader som rivs kan återvinnas eller återanvändas som fyllnadsmassor vilket gör att betongen väl hävdar sig i dagens kretsloppstänkande. Tar man även hänsyn till betongens andra egenskaper som värmelagrande, fuktbeständig, brandsäker, kväveoxidreducerande, formbarhet, flexibilitet med mera är betong ett material som kommer att fungera och användas i såväl dagens som framtidens samhällsbyggande.

Boken Betong för livet

Tillsammans med Infobooks och Cementa har Svensk Betong tagit fram boken Betong för livet. I boken beskrivs betongens egenskaper och möjligheter. I boken får vi också möta åtta personer som alla har stor erfarenhet av att jobba med beotng och som alla har sitt speciella förhållningssätt till materialet. Boken är rikt illustrerad med bilder från när och fjärran. Boken är en uppföljare till boken Stark, skön och formbar.

Inspireras genom möten och Betong för livet

I våra möten med politiker, arkitekter, byggherrar, teknikkonsulter, myndigheter och entreprenörer berättar vi om hur vi med betong kan spara såväl miljö som pengar. Alla vi träffar får även boken Betong för livet. Boka in ett möte med oss - så berättar vi mer och du får denna vackra bok!

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

1987 definierade Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling – ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hur bygger vi idag - för våra behov - utan att äventyra våra barns och barnbarns behov?

 Vi måste bygga klimatsmart

Att bygga klimatsmart handlar om två saker – dels att vi projekterar och bygger så att vi minimerar våra konstruktioners miljöpåverkan under deras livstid och dels att vi bygger robust och brukarvänligt så att våra konstruktioner klarar av morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat. Enligt Johan Silfwerbrands rapport från CBI tål betongen klimatförändringar.

Men hur vet vi att vi projekterar och bygger med liten miljöpåverkan?

Idag har vi miljöcertifieringssystem som är verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Det finns ett flertal certifieringssystem i världen. I Sverige har vi genom Sweden Green Building Council valt ut fyra miljöcertifieringssystem som passar svenska byggnader och fastighetsägare – Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, Breeam och Leed.  De två första systemen är redan anpassade till svenska förhållanden, de två sistnämnda är under utveckling.

Hur bidrar betongbranschen till utveckling av miljöcertifieringssystemen?

Betongbranschen arbetar med att lära sig de miljöledningssystem som Sverige har valt att använda – dels för att vi kan vara med att utveckla systemen så att de fungerar som effektiva verktyg så att vi verkligen minskar vår miljöpåverkan i vårt byggande och dels för att sammanställa fakta kring miljöriktigt byggande med betong.

Och hur bygger vi hållbart med betong?

Betong är ett förnybart byggmaterial, där naturen återskapar råvaran. Betong består av berg och sten, vilket finns i nästan obegränsad mängd på nära håll, i den svenska berggrunden. Det vi tar ut av naturen är förhållandevis lite och dessutom återbildas kalksten i ungefär samma takt som den förbrukas. När betongen hårdnat blir den till berg igen, men formad efter människan behov. Med tiden återgår betongen till kalksten och kretsloppet är fullbordad!

Men hur är det med koldioxidutsläpp vid cementtillverkning?

Vid tillverkning av cement skapas koldioxid – dels på grund av att själva processen kräver höga temperaturer och det därför åtgår en hel del energi – och dels på grund av att koldioxid skapas när kalksten och lera bildar cementklinker. Själva cementproduktionen står för omkring tre till fyra procent av världens totala koldioxidutsläpp. Cementindustrin arbetar intensivt med att minska nettoutsläppen av koldioxid. Forskning pågår och målsättningen är att inom 10 år reducera koldioxid med femtio procent. Det finns även forskning kring hur vi helt och hållet kan lagra koldioxid i berggrunden med tekniken ”Carbon Capture”.

Men det fina med betong är att under hela sin livslängd tar den upp stora delar av den koldioxid den släppte ut när kalksten blev till cementklinker. Tar vi även hänsyn till betongens andra egenskaper som energilagrande, fuktbeständig, ljuddämpande, brandsäker, NOx-reducerande, formbarhet och flexibilitet är betong ett material som kommer att fungera och användas i såväl dagens som morgondagens samhälle.

Kan vi bygga vackrare och mer hållbara betongkonstruktioner?

Betongindustrin har länge arbetat med att optimera själva betongmaterialet och kunskap kring högpresterande betong - i flera avseenden – finns redan. Det vi kan fundera på är varför vi i Sverige inte utnyttjar betongens högpresterande förmåga för att skapa vackrare, mer funktionella och hållbara konstruktioner. Varför ser vi inte flera smäckra broar som de vi till exempel kan se i Caletravas Spanien – eller som vi ser i Stockholm med Sir Norman Fosters röda Årstabro?

Min reflektion är att kunskapen finns – men vi måste samarbete bättre i tidiga skeden för att föra in materialkompetens tillsammans med kompetens kring brukande och förvaltning, estetik, gestaltning, funktion, bärförmåga, energioptimering, logistik och utförande. Då först kan vi få långsiktigt hållbara konstruktioner som är till nytta för såväl dagens som morgondagens generationer.

Med betong bygger vi för livet!

Lise Langseth

På konferensen om Framtidens byggande som hölls förre veckan av IBC Euroforum, var budskapet klart - Fokusera på kundens behov, sätt mål, samverka och arbeta långsiktigt och hållbart för att skapa värden för brukarna. Arbeta lean och använd BIM i produktionsprocessen. Bra kommunikation mellan alla inblandade är nyckelordet för att lyckas bra! Så sammanställde Mats Björs, konferensens moderator och VD för Byggherrerna på facebook.

Och visst är det så. Fokuserar vi på kundens behov, tar in kompetens och kunskap redan i tidiga skeden och samverkar genom hela projektet bygger vi samhällen där vi utnyttjar smarta tekniska och arkitektoniska lösningar och spar såväl pengar som miljö under hela konstruktionens livslängd.

Tar vi med betongkunnandet tidigt i processen kan vi åstadkomma nästan vad som helst - bara fantasin sätter gränser:

Tänk om.....

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth

Klingande kobjällror och en spännande modern betong- och stenbro mitt i det vackra berglandskapet i alpbyen Vals i den Schweiziska kantonen Graubünden. Det ser nästan ut som  ett fotomontage - men den finns på riktigt! Vad mer kan man önska sig - en spännande resa där Betongföreningens råd för estetik visar exempel på byggnadsverk som förenar intressant teknik med god estetisk utformning - en studieresa med kunniga guider och spännande medresenärer - arkitekter, entreprenörer, konstruktörer och betongtillverkare. 

En unik resa med många spännande samtal och givande erfarenhetsutbyten. Tänk om vi i alla framtida projekt kan samverka och lära av varann som vi gjorde på denna resa.

Med betong bygger vi för livet! 

Lise Langseth

Det är klimatsmart att bygga med betong. Det kan vi läsa om i Johan Silfwerbrands CBI rapport 1:2011 - Klimatförändringars effekter på betong, betongkonstruktioner och betongbyggandet i Sverige. Rapportens slutsats är att betongen kommer att kunna anpassa sig väl till de klimatförändringar som vi står inför i morgondagens Sverige!

Att bygga klimatsmart handlar om två saker – dels att vi projekterar och bygger så att vi minimerar klimatpåverkan av våra konstruktioner under deras livstid och dels att vi bygger robust och brukarvänligt för morgondagens fuktigare, varmare och häftigare klimat. Att bygga med material som tål fukt och inte möglar, står stadigt när stormen blåser och som kan lagra energi så att vi har det svalt inomhus på sommaren och varmt på vintern - det är klimatsmart.

Pantheon i Rom som är 2000 år gammal är en exempel på en klimatsmart byggnad. 

Med betong bygger vi för livet!

/Lise Langseth