Till vår bebyggelse går 40 procent av Sveriges totala energianvändning. I detta ligger en enorm potential till effektivisering och här kan betongen spela en viktig roll i såväl befintlig som ny bebyggelse.

Det är de smarta arkitektoniska och tekniska lösningarna som ger ett lågt energibehov. Huset måste fungera som en helhet. Valet av byggmaterial kan te sig som en irrelevant fråga, så länge konstruktionen erbjuder tillräcklig säkerhet och styrka. Men materialvalet har en mycket större betydelse än så.

Betongen ger bättre inneklimat

Betong fungerar som värmeförråd. Genom att utnyttja betongens termiska massa kan behovet av uppvärmning och kylning av en byggnad reduceras. Den inneboende värmetrögheten i betongen kan jämna ut temperaturtoppar och dalar. På så sätt kan man få ett mer stabilt och behagligt inomhusklimat.

Betong energieffektiviserar

Tecknen på klimatförändringarnas effekt på den byggda miljön växer sig allt starkare och det rapporteras om att befintliga kontors- och bostadshus kylbehov kommer att öka reellt framöver med ökade utomhustemperaturer. Den stora energibesparelsen ligger i Sveriges fyra miljoner befintliga bostäder. I 60 – och 70-talets miljonprogram finns stora möjligheter till effektivisering. Fördelen med dessa bostäder är att de flesta har stommar i betong. Vid att täta fasaderna och minimera köldbryggorna kan man utnyttja betongstommarnas energilagringsförmåga och minska energibehovet för såväl kylning som uppvärmning.

Betong behövs i passivhus

I utvecklingen mot mer energieffektiva hus kommer betong att spela en nyckelroll. Med betong i fasader, bjälklag och tak är det lättare att klara de krav som myndigheterna ställer på passivhus.  I ett passivhus får effektbehovet per kvm boarea inte vara högre än 10-12 W när det är som kallast ute. För att klara det krävs ett mycket välisolerat och lufttätt klimatskal med ett minimum av köldbryggor. Detta klarar ett betonghus – utan krusiduller!

Se artikeln klimatsmarta hus.